Haya Al Khawam, Iliana Sulaiman och Elias Päivärinta går på Gyllenforsskolan i Gislaved. Foto: Sandra Wennergren/SVT

Lyckad omorganisation av skolor i Gislaved

Uppdaterad
Publicerad

Gislaved hör till de kommuner i länet som tagit emot flest nyanlända. På Gullviveskolan var uppåt 95 procent av eleverna utrikesfödda. Men sedan i höstas är skolorna omorganiserade och eleverna har flyttats om.

Malin Elverlind var tidigare lärare på Gullviveskolan men arbetar nu i en etta på Gyllenforsskolan. Hon tror att omorganisationen var en förutsättning för att Gislaveds tätort ska vara ett bra samhälle på lång sikt.

– Om 15 till 25 år framåt i tiden måste vi ha ett samhälle där vi kan leva tillsammans med varandra och mötas redan innan man börjar högstadiet, säger hon.

Tre ”nya” skolor

Tidigare fanns det tre F6-skolor i Gislaved, alltså skolor för elever från förskoleklass upp till sexan. Sedan höstterminen 2017 har de istället ombildats till två F3-skolor, det vill säga för lågstadieeleverna, och en skola för mellanstadiet (årskurs fyra till sexan). Eleverna har blandats och några åker nu buss till en annan del av samhället än där de bor. Flera av lärarna har bytt skola och även arbetssätt.

Sonja Sävås, är projektledare för på barn- och utbildningsförvaltningen i Gislaved och den som har lett omorganisationen.

– Om vi har F3-skolor kan de pedagogerna som är där koncentrera sig på lågstadiet och där fokus ligger på att skriva, läsa och räkna. Du blir duktig på att jobba med det och du kan ha kollegialt lärande med dem du arbetar ihop med. Nu är det många som arbetar i årkurs ett, eftersom vi har tre klasser på en årskull, säger Sonja Sävås, som är projektledare för på barn- och utbildningsförvaltningen och som har lett omorganisationen.

Snällare och roligare

Även de elever som SVT har pratat med ser nästan bara fördelar med ändringarna.

– Det var mycket mobbare, men här blev de snällare, säger Haya Al Khawam, som tidigare var elev på Gullviveskolan, men som nu går i 3C på Gyllenforsskolan.

– Man har fått nya klasskamrater så det är mer personer med på lekarna. Det blir roligare på fotbollen, säger Elias Päivärinta, elev i 3A på Gyllenforsskolan.

Föräldraprotester

På Gullvive- och Gyllenforsskolan ligger nu andelen utrikesfödda elever på 23,5 respektive 23,3 procent och på Sörgårdsskolan är siffran 16,2 procent.

Men omflyttningarna kan inte sägas ha varit helt problemfria och många av föräldrarna har protesterat. 

– Ja, det var mycket protester innan vi fick igång det. Men sedan i höstas har vi inte fått några synpunkter alls förutom på skolskjutsarna. De kanske inte har kommit i tid eller så kan de ha missat någon tur, säger Sonja Sävås.

Snäll överallt

Iliana Sulaiman, har också bytt skola. Tidigare gick hon på Gullviveskolan men sedan i höstas tar hon bussen varje morgon till Gyllenforsskolan.

– Jag har blivit snällare och fått nya vänner. På lektionerna sitter jag och skriver massa och hjälper folk. Det gjorde jag inte på Gullvivan, säger hon.

– Fröknarna säger att man måste vara snäll och då lyssnar man på fröken och då fastnar det att man är snäll oavsett om fröken säger det. Och då blir man snäll på fritids och snäll hemma, säger Elias Päivärinta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - Skola

Mer i ämnet