Ali Sahel, Yasin Naseri och Hala Sras har alla lämnat in förslag.

Så kan unga må bättre – utifrån deras egna förslag

Publicerad

Mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa i dag som för tio år sedan. Ökningen är mycket stor även bland unga vuxna. Det fick en klass på Celsiusskolan att agera. I dagarna har de arbetat med en handlingsplan – som de hoppas kan kunna göra skillnad.

En klass på Celsiusskolan i Uppsala, bestående av nyanlända, har den senaste tiden satt den psykiska ohälsan bland unga på agendan i klassrummet. Detta har gjorts genom att hålla workshops på ämnet och målet var att diskutera frågan utifrån deras perspektiv och utifrån deras erfarenheter.

Diskuterade utifrån tv-inslag

Till sin hjälp har man tagit ett nyhetsinslag som sändes i Rapport och som handlade om Adam, som brottats med problem med sin psykiska hälsa.

Val 2018 – #dinröst

– Adam ville ju ta sitt liv men kom på andra tankar och jag vet att många av våra elever också bär på sådana tankar. Dom kommer från mycket svåra förhållanden, säger Tove Johnson, lärare i samhällskunskap på Celsiusskolan.

Tove är lärare på Celsiusskolan. Foto: SVT

Och ungdomarna själva tycker också ämnet är viktigt.

Vad kunde du lära dig av nyhetsinslaget?

– Det är viktigt att vi alla i klassen pratar om hur vi mår, säger Hala Sras som är elev på Celsiusskolan.

Flera förslag för bättre hälsa

Nyhetsinslaget och undervisningen resulterade i att eleverna fick lämnade flera förslag på vad som behöver göras för att få ungdomar att må bra.

– Jag tycker att de borde finnas fler fritidsgårdar med vuxna, säger Yasin Naseri, elev.

– En vuxen kontaktperson skulle vara bra, säger Ali Sahel.

De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar, enligt Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.

Många mår dåligt

I dag har närmare 190.000 barn och unga vuxna någon form av psykisk ohälsa. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det motsvarar omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män samt 15 procent av unga kvinnor.

Bland gruppen nyanlända är även den psykiska ohälsan också där hög. I rapport från i höstas gjord av Bris konstateras det att psykiska ohälsan är utbredd, både bland ensamkommande och barn som kommit med familj.

Bland annat pekar man på en studie som gjordes på asyl- och integrationsmottagningen Cosmos i Uppsala, där närmare 80 procent av de ensamkommande barnen mellan 1-18 år testades positivt för posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD).

Stor samhällsfråga

– Ungdomars ohälsa är en av de stora samhällsfrågorna nu, tycker jag. Och här kan vi i skolan göra väldigt mycket, säger Tove Johnson.

Hur kan alla förslagen bära vidare tror du?

– Dom var så bra så vi funderar på att lämna dom vidare som medborgarförslag till Uppsala kommun, avslutar Tove Johnson.

Förslagen

  •  Inte vara ensam
  •  Umgås med kompisar
  •  Ha en vuxen kontaktperson
  •  Kommunannställda som jobbar mot ensamhet
  •  Fler mötesplatser för ungdomar
  •  Motverka mobbing i sociala medier
  •  Ökad jämställdhet mellan män & kvinnor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet