Jorge Videla var stabschef för de argentinska väpnade styrkorna i mitten av 1970-talet, och det var han som ledde den militärkupp som den 24 mars 1976 avsatte landets president Isabel Perón.
In och ut ur fängelset
Han utnämndes till Argentinas de facto president två dagar senare. Fram till 1981 ledde den militärjunta som med hård hand styrde landet. Efter demokratins återinförande i Argentina 1983 ställdes han inför rätta. 1985 dömdes han till livstids fängelse för bland annat mord, kidnappning och tortyr, men han benådades av president Carlos Menem 1990. Senare ogiltigförklarades dock benådningen och Videla satt återigen i fängelse när han dog, 87 år gammal.
Videla och ”Det smutsiga kriget”
Den argentinska militärjuntan blev ökänd för det så kallade ”smutsiga krig” som bedrevs mot oppositionella, vänsteraktivister, folk som slogs för demokrati, ett krig som i Videlas ögon utkämpades för att rädda Argentina från kommunistiska gerillagrupper ville ta makten med våld. Juntan använde sig av en strategi som gick ut på att fängsla, tortera och till slut se till att människor bara ”försvann”.
En utredning kallad ”Nunca más” (Aldrig mer) gick efteråt igenom vad som hänt under diktaturen och kom fram till att omkring 9000 människor ”försvunnit”. En vanlig uppskattning är att det verkliga antalet ligger närmar 30 000. En metod som användes var att tillfångatagna människor efter att ha torterats till sist drogades, lastades in i flygplan som flög ut över Atlanten där de medvetslösa fångarna kastades ner i havet.
Styrde landet när Dagmar Hagelin försvann
Hundratals barn som föddes i fångenskap adopterades bort, oftast till barnlösa militärer, efter det att deras mödrar mördats. Det var under Videlas tid vid makten som den 17-åriga svensk-argentinskan Dagmar Hagelin kidnappades och troligen mördades. Den argentinska militären ansåg sig ha moralisk rätt till sitt ”smutsiga krig” för alternativet var kommunistisk diktatur, och stora delar av landets över- och medelklass stödde också diktaturen.
Föll på sitt ekonomiska misslyckande
Det var den misslyckade ekonomiska politiken som gjorde att missnöjet med Videla växte så starkt, också från den övre medelklass som inte hade så mycket emot militärjuntans förtryck och övergrepp. När missnöjet sedan fortsatte försökte en av Videlas efterträdare Leopoldo Galtieri skaffa sig folkligt stöd genom att 1982 besätta Falklandsöarna. Men Argentina förlorade det krig mot Storbritannien som följde, och krigsäventyret blev slutet för den argentinska militärdiktaturen. Demokrati återinfördes 1983 och Raúl Alfonsín blev president.
Såren fortsatt djupa
Såren är fortfarande djupa. Men tiden går och jag har en känsla av att dagens argentinare har fullt upp med de problem de själva brottas med idag. Ändå är det nog så att avslöjandena om de brutala övergreppen och generalernas politiska och ekonomiska inkompetens bidrog till att göra människor i Argentina, och större delen av Latinamerika djupt misstänksamma mot militära maktambitioner.
Sattes i fängelse igen
För ungefär tio år sedan började jurister och människorättsaktivister än en gång att slåss för att Videla skulle få stå till svars för sina brott. Han dömdes inte bara till livstids fängelse för bland annat ”statsterrorism””2010, utan också till 50 års fängelse 2012 för att stjäla barn till kvinnor som fängslats och dödats. Videla själv sa för ett par år sedan att ´dåtidens fiender nu har makten, och de försöker etablera ett marxistiskt styre i Argentina”. Han ångrade inget.