Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

En fråga fick vi per post till redaktionen.

15 frågor och svar om klimat

Våra följare på Twitter, Facebook och Instagram får svar på sina klimatfrågor i en frågestund med klimatforskaren Markku Rummukainen.

Så här såg det ut på Twitter under #climatemonday direkt efter Vetenskapens värld, måndag 20.00 i SVT2.

Jonas Nilsson: Klimathotet kan jag inte göra ngt åt,säger ngn. Vad svarar jag? Hur kan vi i vardagen bidra till minskat klimathot?

Markku Rummukainen: Alla behövs. Man göra en del själv, men även samhället behöver utvecklas så att det finns ”klimatbra” alternativ.

Vi fick in en fråga om jordaxelns lutning i ett brev till redaktionen. Kennet Ekdahl har sedan mitten av maj för tolv år sedan observerat att solen vänder allt högre upp på himlen. För varje år har solen gått ner allt längre åt norr, skriver Kennet Ekdahl som tagit sikte på var solen gått ner.

Markku Rummukainen: Låter inte någon klimatgrej. Det blir ett frågetecken från mig. Jordaxelns förändringar är mkt långsamma.

Hans Jönsson: Finns det verkligen något sätt att separera naturlig variation från människans utsläpp?

Markku Rummukainen: Mkt forskning finns om frågan om ”attribution”: vad ligger bakom obs förändringar. Tex denna.

Jonas Nilsson: Vilket är dagen största klimathot, växthusgaser, ozonskikt, annat? Var det samma för 10 år sedan?

Markku Rummukainen: Ozonskiktet ska vara på väg att repa sig. Det uppmärksammades och åtgärder sattes in. Klimatfrågan växer.

Jonas Nilsson: Finns det något klimathot som betraktas som mindre idag men kan riskera bli det dominerande om 15-20 år?

Markku Rummukainen: Ju längre det tar att minska utsläppen, desto skarpare frågor om klimateffekter. Vatten & mat på en del håll tex.

Sanne: Inom vilka områden är politiska beslut viktigast för att vanliga människor ska kunna leva klimatsmart i vardagen?

Markku Rummukainen: Jag tror att globalt: sätta utsläppsmål och vägen dit. Närmast oss alla: klimatmärkning, samhällsplanering osv

Jinge Flucht: Var det inte bara några veckor sedan som forskare hävdade att havsnivån skulle stiga med upp till två meter inom 25 år?

Markku Rummukainen: Kommer du ihåg vilka forskare?

Jinge Flucht: Jag har för mig att det var FOI som hävdade 2,5 meter till 2050, man talade om det i Godmorgon Världen bla.

Markku Rummukainen: Låter hur som helst extremt mycket. Överstiger värstingsscenarier även en bit in bortom 2100. Osannolikt.

Hampus Ihd: hej markku! Hur kommer sveriges sydvästligaste udde Falsterbo att påvärkas av den globala uppvärmningen?

Markku Rummukainen: Knappast inom en överskådlig framtid, men vallar kan behövas. Borde finnas kartläggningar. Kommunen? Länsstyrelsen? Havsnivåhöjningen viktig fråga. Hur mkt? Beror inte minst om hur mkt varmare det blir.

Anton Persson: Hej! Hur kan de olika forskarrapporterna komma fram till så olika resultat om hur mkt varmare det kommer bli?

Markku Rummukainen: Olika scenarier om framtida utsläpp. Spelar roll! Klimatkänslighetens storlek också osäker.

Magnus Engdahl: Tror ni att solenergi snart är så effektiv att den kan börja konkurrera med fossila bränslen?

Markku Rummukainen: Det hoppas jag. Säkert på sikt. Beror på priser på bägge. Händer en del i t ex Tyskland. Ett exempel?

Jonas Nilsson: Går vi mer mot kalla vintrar och varma somrar jämfört med de milda vintrar och svala somrar vi historiskt sett haft?

Markku Rummukainen: Riktningen är mot allt mildare vintrar, varmare somrar. Resan kan dock bli lite guppig med ett och annat vanligt år.

Romboland: Vet du hur sjöfarten påverkas om man måste bygga vallar i skärgården?

Markku Rummukainen: Nej. Tänker du på Stockholms skärgård?

Romboland: antar att det skulle bli aktuellt med vallar även i andra städer, slussar man in fartyg då?

Markku Rummukainen: Kanske samma typ av lösningar som i dagens St Petersburg, Holland, Thames Barrier i London.

Romboland: håller med, skulle vara intressant om alla stora samhällsinvesteringar i större hamnar är klimatanpassade?!

Jeppe D Larsen: Vad tror du om ”biochar” som en del-lösning för att få bördigare jordar och binda kol?

Markku Rummukainen: Win-win potential finns på en del håll. Dellösning! Även i bästa fall bara en mindre andel av alla utsläpp.

Jonas Nilsson: på senare år har vi ju också kunnat se ökade antal översvämningar pga skyfall, också kommande ”vardagsmat”?

Markku Rummukainen: Skyfallen räknar man blir fler. Hur översvämningarna blir beror även på hur man planerar och bygger.

SVT Vetenskap: Nu avslutar vi frågestunden med Markku Rummukainen (@rumarkku). Men har ni ändå funderingar kvar så fortsätt gärna.

Frågestunden var en del av vår nya klimatsatsning #climatemonday som du kan läsa mer om här. Inslaget om havsnivåer och hur de drabbar Sverige, som det refereras till i chatten här, visades i Vetenskapens värld och det kan du läsa mer om här.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Climatemonday

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play