Bönsyreräkan lever normalt i närheten av korallrev och gömmer sig ofta i sanden innan den attackerar förbisimmande fiskar. Foto: Roy L. Caldwell / Science

Aggressiv räka ser som en satellit

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning avslöjar djurvärldens kanske märkligaste ögon – med ett satellitliknande seende. Kunskapen ska kunna ge oss bättre DVD-skivor, menar forskarna.

Bönsyrseräkan har i sina ögon ögon fyra gånger så många fotoreceptorer än människan och de flesta däggdjuren. Men varför? Tidigare forskning har visat att den kan urskilja former av polariserat ljus som inget annat djur kan urskilja.

Men varför då detta märkliga djur utvecklat så annorlunda ögon? Det har för forskarna varit lite av ett mysterium. En teori har varit att det som så ofta i djurvärlden haft att göra med kontaktskapande parningsritualer.

Men nu visar ny forskning att det finns en helt annan förklaring. De extrema ögonen gör att bönsyrseräkan snabbare än andra djur kan urskilja färger, på till exempel en förbisimmande fisk. Och därför pistolsnabbt spetsa sitt byte.

Satellitöga

Hos till exempel människor så samlas informationen om färger in genom att våra tre fotoreceptorer skickar information till hjärnan om hur stor andel av olika grundfärger som finns i föremålet framför oss.

Hjärnans analys av informationen ger oss en synbild och låter oss förstå vad vi ser.

Men den här hjärnbearbetningen tar en del tid. Bönsyrseräkan låter i stället ögonen arbeta mer på egen hand i stället för att blanda in hjärnan – och på ett sätt som liknar när en satellit fångar in bildinformation.

Trubbigt men blixtsnabbt färgseende

Fördelen med dessa helt annorlunda ögon är att det går betydligt snabbare att registrera färgerna på ett visst objekt. Tidigare har man trott att den här räkan kanske hade ett mycket mer sofistikerat färgseende, och kunde urskilja nyanser i färger. Men det visade sig i de försök som nu gjorts vara tvärtom. Forskarna har låtit bönsyreräkor fånga in byten i olika färger, och testat om de kan lära sig se skillnad på till exempel brandgult och ljusorange. Men det kunde de inte.

– I stället är de blixtsnabba på att se basfärger, men utan att låta hjärnan jämföra andelen av exakta våglängder, säger forskningsledaren Justin Marshall.

Däremot var deras beslutsfattning utifrån visuell information betydligt snabbare än något annat djur. Bönsyrseräka gömmer sig vid korallrev och kasta sig fram ur sanden när den spetsar sitt byte, något som sker med en hastighet av 23 meter per sekund, snabbare än en pistolkula.

Trots den nya studien av räkornas ögon är det fortfarande lite av ett mysterium exakt hur räkornas hjärnor uppfattar färginformationien. Det som är klart är att ögonen observerar färger på objekt blixtsnabbt genom en svepande rörelse. Eftersom deras ögon påminner om både satellitkameror i i rymden och optiska lagringsmedier som DVD- och Bluray-skivor så tror forskningsledaren att fortsatta analyser kan få konsekvenser för teknikutvecklingen.

Kan ge bättre DVD-skivor och satellitsensorer

– Man kan använda kunskaper om bönsyreräkornas ögon till att skapa skivor som kan lagra mycket mer data än Blueray eller DVD. Blueray använder bara det blåa spektrumet och DVD-skivor bara det röda. Bönsyreräkornas ögon kan inspirera till skivor som kan lagra data i regnbågens alla färger. Det skulle ge mycket mer data som ska lagras i samma utrymme, skriver forskaren Justin Marshall till SVT.

Han menar också att bönsyreräkor kan förbättar till och med framtidens satellitkameror.

– Jag har försökt övertyga NASA att de utformar sina satelliter felaktigt och att de borde kopiera bönsyreräkornas ögondesign för sina satellitsensorer.

Justin Marshalls nya forskningsstudie publiceras i veckans nummer av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Science.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer