Skogens konung har kartlagts genetiskt. En studie visar att det finns två separata populationer i Sverige, en nordlig och en sydlig. Foto: Björn Larsson Rosvall

Älgen i norr är inte släkt med älgen i söder

Publicerad

Forskning visar att den norrländska älgen är genetiskt olik den i söder. En intensiv jakt långt tillbaka i historien och älgar som ogärna flyttar på sig antas vara orsakerna.

Älgen i norr är större och har annan form på hornen jämfört medälgen i söder. Det är något som forskare vetat sedan länge utan attha förstått vad det beror på.

Mitt under den pågående älgjakten kommer en svensk studie som visar att det är stora genetiska skillnader mellan den norra och den södra älgstammen. Det är forskare frånStockholms universitet som har analyserat prover från över 20 000 älgar.Resultatet från studien visar att det till och med handlar om två olika populationer.

Intensiv jakt

För att ta reda på varför densvenska älgstammen har olika genetiska ursprung var forskarnatvungna att gå tillbaka i historien. Under 1800-talet och en bit inunder 1900-talet utsattes älgen för en intensiv jakt vilket leddetill att stammen förminskades kraftigt.

Forskarna tror att det harbidragit till att den svenska älgen blev uppdelad i tvåpopulationer, en sydlig och en nordlig.

 – När populationer blirväldigt små och isolerade så utvecklar de snabbt ganska storagenetiska skillnader. Vi tror att man ser så stora skillnadermellan älgar i norr och söder på grund av att de var så få, sägerLovisa Wennerström, en av författarna bakom studien.

Men idag ärälgstammen långt ifrån liten. Skogens konung har ökat i antal ochidag finns det cirka 300 000 älgar i Sverige.

 – Det är spännandeatt vi kan se så tydliga genetiska spår av den hårda jakt som vivet att älgen utsattes för under 1800-talet. Det påminner oss omatt en otillräcklig naturvård kan få konsekvenser under mycket långtid. Även om älgstammen idag har återhämtat sig rejält numerärtfinns genetiska fotavtryck av dramatiska beståndsminskningar kvar,skriver Lovisa Wennerström.

Borta bra men egna skogen bäst

Forskarna gjorde även ett ytterligare fynd i studien. Det visadesig att älgar verkar röra sig över väldigt korta sträckor.Resultaten i studien tyder på att älgar i genomsnitt inte rör sigmer än några få kilometer för att föda sin kalv. Just det beteendettror Lovisa Wennerström, kan ha bidragit till uppkomsten av degenetiskt olika älgstammarna. Älgarna i norr beblandar sig alltsåogärna med älgarna i söder, och vice versa.

– Genetiska skillnadersom uppstår mellan populationer kan upprätthållas under lång tid omdet inte blandas, säger Lovisa Wennerström.

Genetiska koden kan geytterligare svar

På det hela taget kan de skilda älgpopulationernaalltså förklaras ur ett genetiskt perspektiv. Att älgar förflyttarsig väldigt lite i kombination med att älgarna en gång i tiden varväldigt få har gjort att två separata populationer har uppstått.Däremot svarar inte studien på vad som har lett till de fysiskaskillnaderna mellan älgarna i norr och söder. Varför är dennorrländska älgen större än den i söder? Är det anpassning tillmiljön som ligger bakom eller har även det en genetisk förklaring?Det är frågor som återstår att ta reda på.

– Vi ser att det finnsskillnader men vi vet inte den genetiska bakgrunden eller om denens finns. Men nu när vi ser att det finns en nordlig och en sydliggrupp så är den genetiska orsaken självklart något vi vill tittavidare på, säger Lovisa Wennerström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.