Minskad konsumtion av protein kan minska problemen med algblomning i Östersjön. Foto: TT

Ändrade matvanor kan göra Östersjön friskare

Uppdaterad
Publicerad

Övergödningen av Östersjön skulle minska väsentligt om vi åt mindre protein, inte minst kött. Det visar en rapport från Havsmiljöinstitutet som presenteras i dag.

Sambandet är kanske inte helt uppenbart, men faktum är att ju mer kött, fisk, ägg och annan proteinrik mat vi äter – desto större blir utsläppen av kväve och fosfor i havet. Just de näringsämnen som i kombination med värme orsakar den explosionsartade tillväxten av blågröna alger – cyanobakterier.

– Var och en som försökt bada på fel ställen har sett hur de bokstavligen förvandlar vattnet till en sörja. Så småningom sjunker bakterierna till botten där de bryts ner och förbrukar syre och orsakar bottendöd, säger Anders Grimwall, forskare på Havsmiljölaboratoriet.

Gödsel, toaletter och plöjning

Läckaget av näringsämnena kväve och fosfor orsakas både av plöjningen av marken och gödslingen av de grödor som sedan blir mat åt kor, får, grisar, kycklingar och även människor. Dessutom kommer en hel del från såväl djurens som människornas toalettavfall, eftersom reningsverken inte klarar av att rena allt.

Östersjön är extra utsatt eftersom den tar emot avloppsvatten från mer än 80 miljoner människor samtidigt som den är relativt liten och dess vatten inte omsätts särskilt ofta. Dessutom bedrivs det intensivt jordbruk runt många av de floder som mynnar i Östersjön.

Kan minska med 400 ton

Forskningsrapporten från Havsmiljöinstitutet visar att en minskad konsumtion av högvärdigt protein, från 80 till 60 gram per person och dag, nästan skulle halvera belastningen på havet av fosfor med 40 procent och kväve med 50 procent.

– Förändringen skulle innebära att Sverige med marginal skulle kunna minska fosforutsläppen med 400 ton till år 2021. Något som vi lovat övriga länder runt Östersjön genom Helsingforskonventionen, säger Anders Grimvall.

Men räcker det att svenskarna äter mindre protein för att förbättra miljön i Östersjön?

– I ton räknat sett är utsläppen från Polen störst, landet har trots allt 40 miljoner invånare ett omfattande jordbruk. Men våra svenska kustvatten påverkas främst av lokala utsläpp, inte minst från jordbruket som ofta ligger nära kusten. Så på många håll skulle man märka att vattenmiljön förbättrades om svensk proteinkonsumtion minskade, även om det inte räcker för att stoppa övergödningen av hela östersjön.

Har ökat konsumtionen med 55 procent

Beräkningen bygger dock på att det anläggs våtmarker och kalkdiken i anslutning till åkrarna för att ta upp de närsalter som jordbruket släpper ut. Dessutom att den odlingsmark som frigörs när proteinproduktionen minskar, används till att odla fleråriga grödor som kräver mindre gödsling och plöjning.

Och faktum är att vi svenskar skulle kunna dra ner på ätandet av kött, fisk, ägg och ost rejält – utan att det skulle gå någon nöd på oss. Sedan 1970 har svenskarnas konsumtionen animaliskt protein ökat med 55 procent.

I dag äter svensken i genomsnitt 108 gram protein per dag (nästan en tredjedel kommer från spannmålsprodukter som bröd och pasta), medan kroppens näringsmässiga behov enligt WHO endast är 58 gram per dag för en person som väger 70 kilo.

Forskarna har även undersökt hur havsmiljön skulle påverkas om svenskarna skulle ändra diet. Slutsatsen är att lamm- och nötkött följt av fläsk orsakar de största utsläppen. Samtidigt som kyckling, ägg, mejeriprodukter samt proteinrika växter som bönor och ärtor orsakar likvärdiga och något mindre utsläpp.

Vegetariskt föga bättre

En sak som förvånade var att helvegetarisk kost eller så kallad klimatsmart diet, där nöt- och fläskkött byts ut mot exempelvis kyckling, inte minskar övergödningen särskilt mycket. Orsaken är att det går åt mycket mark för att odla bönor och ärter och att näringsläckaget per gram protein därför blir stort.

– Vi blev faktiskt lite överraskade av att skillnaderna var så små. Det klart viktigaste för att minska utsläppen är att sänka vårt totala intag av protein, säger Anders Grimvall.

Tillsatser i maten

En annan slutsats är vissa livsmedelstillsatser bär stor skuld till övergödningen. För att till exempel charkprodukter och importerad kyckling ska behålla vätska, och därmed ge ett högre kilopris, tillsätter man fosfor. Skulle man slopa dessa tillsatser skulle utsläppen av fosfor i havet minska med 60 ton om året, berättar Anders Grimwall.

– Korven på macken, som ska kunna hållas varm i timmar utan att bli torr och smaklös, har ett direkt samband med sommarens algblomningar.

Övergödningen av Östersjön

Visa
  • Östersjön var ursprungligen ett ganska näringsfattigt innanhav. Under 1900-talet har befolkningen flerdubblats, matproduktionen intensifierats och tillströmingen av näringsämnen från jordbruk, avlopp från hushåll och båttrafik ökat kraftigt.
  • Övergödningen, som anses vara det avgjort mest akuta miljöhotet, orsakar extrem tillväxt av växtplankton, fintrådiga alger och bakterier i vattnet. När dessa sedan dör och sjunker till botten förbrukas syret i nedbrytningsprocessen. Större djur och organismer flyr från området och havsbottnen ”dör”.
  • Man räknar med att drygt 60.000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är död. Det är nästan 15 procent av ytan och tio gånger mer än år 1900.
  • Övergödningen är ett gränsöverskridande problem. Enligt en gemensam aktionsplan för Östersjöns miljö, BSAP, ska innanhavet vara i god ekologisk status år 2021, ett arbete som kräver såväl internationella som nationella insatser.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer