I mitten av 1300-talet kom pesten till Europa och dödade nästan hälften av befolkningen. Den som smittades visste att den med stor säkerhet hade en snabb och plågsam död framför sig. Många dog, men en del av de insjuknade överlevde faktiskt infektionen som orsakades av bakterien Yersinia pestis.

Så överlevde de pesten

Nu har en grupp evolutionsgenetiker undersökt om det fanns några genetiska anlag som bidrog till en ökad chans till överlevnad.  Forskarna undersökte individer från en pestkyrkogård i London samt från fem olika kyrkogårdar i Danmark. Arvsmassan från individer som avled före pestens intåg jämfördes med arvsmassa från de som dog under pandemin samt de som dog efteråt.

I den sistnämnda gruppen, överlevarna och deras ättlingar, fann evolutionsgenetikerna en större andel av en viss typ av genvarianter jämfört med de som dog före och under pesten.

De här genvarianterna vet vi idag är kopplade till immunförsvaret.

Infekterade celler med Yersinia pestis

I ett högsäkerhetslabb på Pasteur-institutet i Paris infekterade forskarna humana celler med Yersinia pestis och fann att de celler som bar på samma genvarianter som överlevarna från 1300-talet hade ett starkare försvar mot bakterien, jämfört med de celler som inte hade genvarianterna.

– Generna tillverkar ett protein som är som en sax. Saxen klipper sönder pestbakterierna, och gör dem ofarliga. Och ju fler av de här genvarianterna du har, desto mer troligt är det att du överlever, säger Hendrik Poinar som är evolutionsgenetiker på McMaster university i Kanada. Han är medförfattare på studien som publicerades i Nature i veckan.

Fick immunitet

De som saknade de här skyddande arvsanlagen hade alltså mindre chans att överleva pesten. Eftersom det var så stor andel av befolkningen som dog i de upprepande pest-utbrotten på 1300-talet så ökade de skyddande arvsanlagen bland invånarna. Det kan också förklara varför det var färre som dog när pesten kom tillbaka på 1600- och 1700-talet.

Ökar risken att få ledgångsreumatism

Men skyddet mot pesten kom med en kostnad. Generna som skyddar mot pesten ökar risken att drabbas av autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, MS, och Crohns sjukdom.

– Vi har länge antagit att det finns en koppling mellan behovet av ett bra skydd mot infektion och risken för att utveckla autoimmuna sjukdomar men det här är första gången som man tydligt kan visa att specifika arvsanlag som är kopplad till ökad risk för autoimmunsjukdom faktiskt ökade i befolkningen under pesten, säger Fredrik Piehl som är professor i neurologi vid Karolinska Institutet.

Inga dåliga arvsanlag

Fredrik Piehl är också läkare och träffar personer som drabbats av den autoimmuna, neurologiska sjukdomen MS.

– Jag brukar säga till mina patienter som undrar om de bär på ”dåliga” arvsanlag att det kanske är så att de har lite för bra gener som har gjort att deras förfäder överlevde sjukdomar som spanska sjukan och digerdöden, säger han.