Elizabeth Loftus har specialiserat sig på forskning kring falska minnen och anlitas flitigt som expert i rättsfall. Men när SVT Nyheter träffar henne vid psykologikongressen som pågår i Stockholm just nu föreslår hon ett nytt oväntat användningsområde: barnuppfostran.  

Falska minnen skulle kunna hjälpa föräldrar att ändra överviktiga barns inställning till olika typer av mat, säger hon.

Minnet förvrängs

– I en del arbete vi gjort nyligen har vi visat att man kan plantera in ett minne hos någon att den mådde illa av att äta något särskilt. Hårdkokt ägg, jordgubbsglass eller så. De falska minnena påverkar vad folk äter. Det finns inget som egentligen hindrar en förälder från att pröva den här tekniken på ett överviktigt äldre barn eller tonåring, tycker hon.

– När jag föreslog detta vid något tillfälle sa mina kritiker att ”aha, nu förespråkar hon att föräldrar ska ljuga för sina barn!” Men vad skulle du föredra? Ett överviktigt barn, med hjärtbesvär och kortare liv och allt som hänger samman med det? Eller ett barn med en liten bit extra minne? Jag vet vad jag skulle föredra!

– Och det där med att ljuga för barn. Alltså, jag säger bara ”jultomten”...

Ett falskt minne är enligt Elizabeth Loftus definition en förvrängning av något du faktiskt upplevt. Att en bil körde mot rött när ljuset var grönt. Att sommaren var solig när den egentligen var regnig. Att du tappade bort dina föräldrar en gång på köpcentret, och detaljerna kring vem som räddade dig.

Ibland gäller det smådetaljer, ibland hela händelseförlopp. Hennes intresse för att studera processen bygger på vetskapen att de manipulerade minnena kan få stora konsekvenser i verkligheten, säger hon.

– Det kan vara psykoteurapeuter eller polisutredare som påverkar folks minne med sina frågor. Jag ville studera processen, så jag skapade de här experiment-procedurerna för att undersöka skeendet.

Utsätts för falska påståenden

Procedurerna innehåller ingen hypnos eller sprutor. Det är ”övertalningens makt”, suggestion, säger Loftus. Försökspersoner intervjuas med inlagda påståenden:

– Vi kan säga till någon att ”vi har pratat med din mor och hört om saker som hände när du var liten”. En betydande minoritet, 30 procent eller så, kan komma igång med att minnas de här falska minnena.

Betyder det att en människa som har något obehagligt barndomsminne faktiskt kan manipuleras till att slippa ha det och därmed må bättre?

– Det kan vara mycket svårt att ta bort ett minne. Man skulle behöva tänka ut en ersättning, det kanske kunde fungera. Men det är lättare att plantera in något än att ta bort något. Vi kommer väl att hitta ett sätt, men det finns inte än, säger Loftus.

Expert i rättsutredningar

Kunskaper om falska minnen kan få stor betydelse vid rättsfall som bygger på vittnesuppgifter.

– Jag har varit rådgivare eller expert vid många rättsfall där jag misstänkt att någon anklagas på grund av falska minnen. I ett projekt i USA fann man 300 felaktigt dömda. DNA-test visade på deras oskuld först när de redan suttit i fängelse. Huvudorsaken har varit bristande minne, säger hon.

Manipulering av människors minne, kontroll över sinnena, hjärntvätt. Man får många otrevliga associationer. Hollywood har gjort en rad filmer på temat som exempelvis ”Inception” eller ”The Manchurian Candidate”.  Men Loftus tycker inte att Hollywoodfilmerna befinner sig långt från hennes forskningsområde.

– På ett sätt är det ett slags sinneskontroll. Man kan ändra folks inställning och det skulle ju också kunna gälla till exempel vad en människa tycker om ett visst politiskt parti. Men det som är intressant för mig är hur vi påverkar folks minnen, vad de tror att de upplevt. Det är mest intressant för mig.

Hon säger att hon är medveten om att hennes forskning leder till etiska spörsmål:

– Om man kan plantera in falska minnen som påverkar folks beteende och tankar, borde vi då oroa oss för att någon skulle kunna missbruka den här tekniken? Borde vi fundera på hur det här ska regleras, eller borde det förbjudas? Det måste vi tänka på. Men just nu är vi intresserade av processen, för att i grunden bättre förstå minnets påverkningsbara natur.