Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Revolutionerande solceller – snart i din jacka? Spela klippet för att se hur forskare arbetar för att göra om solstrålning till el. Foto: Decoding the Weather Machine/NOVA/PBS

Framtidens solceller ska bli billigare och effektivare med perovskit

Uppdaterad
Publicerad

Materialet perovskit har under de senaste åren dykt upp som ett väldigt intressant alternativ till kisel i tillverkningen av solceller. Erik Johansson, forskare vid Uppsala universitet, berättar om vad som gör materialet så bra och vilka problem forskarna har kvar att lösa.

I jakten på framtidens solceller utmärker sig perovskit-materialen särskilt bra med sin höga ljusabsorberande förmåga. Den billiga och enkla tillverkningsprocessen skulle dessutom spara både tid och pengar, jämfört med dagens kiselvariant.

– En annan fördel är att lagret man stryker på är väldigt tunt – ungefär en hundradel så tjockt som ett hårstrå. Så det blir mycket mer flexibelt än solceller gjorda med kisel, säger Erik Johansson, lektor i kemi vid Uppsala universitet och forskare inom perovskitsolceller.  

Dålig livslängd 

Men en färdig produkt dröjer. Först måste forskarna komma på hur man kan öka perovskitsolcellernas stabilitet. Idag ligger livslängden på bara några tusen timmar vilket är betydligt kortare än solceller av kisel som kan räcka i 30 år. Dessutom innehåller perovskiten det miljöfarliga ämnet bly.  

– Mängden bly i en solcell är flera gånger mindre än den mängd som finns i till exempel ett bilbatteri, men att ha solceller med miljöfarliga ämnen är något man helst vill undvika, säger Erik Johansson.  

Problemet är att man ännu inte har lyckats hitta ett alternativ som kan absorbera ljus lika bra som blyvarianten.  

Snabba framsteg 

Erik Johansson menar dock att man bör tänka på hur långt utvecklingen av perovskitsolcellen redan kommit. Materialet slog igenom för bara sju år sedan och framstegen har skett fort.  

Till exempel har effektiviteten, alltså hur mycket solljus som kan omvandlas till elektricitet, ökat från nio procent till strax över 23 procent. Detta är nästan lika bra som kiselsolcellerna som haft över 60 år på sig att utvecklas. 

Möjligt att kombinera 

En möjlighet som utforskas är att kombinera perovskit och kisel i solcellerna. Andelen solenergi som kan göras om till elektricitet blir då ännu högre än vad kisel och perovskit klarar ensamma.  

I kombinationen tar perovskiten upp det mesta av det synliga solljuset medan kisel tar upp solens infraröda ljus. Redan idag finns företag som sysslar med att ta fram solceller av just den här typen. 

– Visst finns det mycket forskning kvar att göra men jag tror ändå vi kommer kunna se solceller med perovskit på marknaden inom fem till tio år, säger Erik Johansson.  

Se mer om forskarna som kanske kan hjälpa världen ut ur klimatkrisen i Världen i växthuset del 2, som finns att se på SVT Play. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer