Björnen sover inte som andra

Uppdaterad
Publicerad

Björnar som går i ide sänker sin ämnesomsättning till bara 25 procent av de normala nivåerna, trots att kroppstemperaturen inte sjunker mer än några grader under dvalan.

Det här har forskare i Alaska upptäckt genom en unik studie där björnar som ligger i vinterdvala analyserats på ett helt nytt sätt.

Det är en tung sömn som björnen sover under vintern, en sömn som förändrar kroppens funktioner mer och på ett annat sätt än forskarna hittills trott.

För första gången har man kunnat mäta och registrera det mesta som händer när ett så pass stort däggdjur som björnen går in i sin vinterdvala.

Forskare i Alaska fångade ett antal svartbjörnar som ställde till problem för människor i omgivningen och transporterade dem till en avlägsen forskningsanläggning som drivs av Alaskas universitet i Faribanks. Där placerades björnarna, som var redo att gå i ide, i konstgjorda bon.

Både björnarna och deras bostäder utrustades med en mängd instrument som registrerade djurens kroppstemperatur, antal hjärtslag och andetag, muskulär aktivitet, syreförbrukning och mycket annat.

Kroppsbehoven minskar

Studierna, som nu publiceras i den ansedda tidskriften Science, visar att björnarnas ämnesomsättning sänks betydligt mer än man förväntat sig. Till skillnad mot andra vintersovande djur tycks björnens ämnesomsättning inte styras av kroppstemperaturen.

– Vi mätte björnarnas ämnesomsättning genom att registrera nivåerna av syre och koldioxid i in-och utandningsluften, säger Øivind Tøien, vid Institute of Arctic Biology i Alaska.

Trots att björnarnas kroppstemperatur bara sjönk mellan fem och sex grader så sänktes ämnesomsättningen till bara 25 procent av de normala nivåerna under sommaren.

Kroppstemperaturen varierade i en sjudagarscykel, visar mätningarna. När björnen blev för kall började den skaka för att få upp temperaturen igen.

Skulle kunna rädda liv

Skälet till att forskarna är intresserade av hur björnarna reagerar under vintersömnen är att man hoppas kunna förstå hur det går till när ämnesomsättningen sänks under dvalan.

Förhoppningen är att det ska gå att översätta björnens egenskaper till människokroppen. Om vi skulle kunna översätta björnens förmåga till människor skulle det kunna rädda liv.

– Att snabbt kunna sänka ämnesomsättning hos människor som drabbats av till exempel stroke, hjärtattack eller allvarliga olyckor skulle drastiskt förändra möjligheterna att minska skador och även rädda liv, säger en annan av forskarna bakom björnstudien, Brian Barnes.

Ny möjlighet för rymdresor

Den kunskapen skulle även kunna användas till exempel för framtida resor till yttre rymden där sänkt ämnesomsättning hos människan skulle få avgörande betydelse och göra det möjligt att resa under mycket längre tid.

Studien i Alaska visar också att björnarna bara andas mellan en och två gånger per minut under vintersömnen, och antalet hjärtslag minskar från 55 per minut till bara runt tio.

Det som också förvånade forskarna var att det tog uppemot tre veckor för björnarna att komma tillbaka till normala nivåer i ämnesomsättningen efter att björnen vaknat ur vinterdvalan.

Bodil Appelquist

SVT Vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.