Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT:s vetenskapsreporter tror att forskning om solen kan få årets Nobelpris i fysik – eller så går det till teleportering. Hör om detta i klippet. Foto: Borexino, Nasa, SVT

Fysikpriset: Blir det ett hattrick för astronomi i år?

Uppdaterad
Publicerad

Ett experiment som bekräftar en 83 år gammal teori om processerna som får solen att lysa kan belönas med Nobelpriset i fysik i år. I sådana fall skulle det bli tredje året i rad som priset går till astronomi.  

– Solens varma strålar är en förutsättning för allt liv, säger Ulrika Engström som är vetenskapsreporter på SVT.

Förra året gick Nobelpriset i fysik till upptäckten av svarta hål och året dessförinnan till upptäckten av planeter utanför vårt solsystem. Vad är det som gör att du tror på ännu ett astronomipris?

–  Jo, det är för att man för första gången har bekräftat en teori den tyske fysikern Hans Bethe föreslog redan 1938. Han beskrev då två olika processer som styr kärnreaktionerna långt in i solen. Men man har ju inte förrän nu kunnat bekräfta hans teori. Det är ju inte så lätt att titta in i solen, säger Ulrika Engström

Budbärare från solens inre

– Men nu har en stor neutrinodetektor i Gran Sasso som är belägen under bergen i italienska Apenninerna fångat in neutriner som har skapats långt in i solens inre. Neutrinerna är en direkt produkt av de processer som får väteatom-kärnor att slås ihop och bilda helium – samtidigt som stora mängder energi frigörs. En av processerna kallas för pp-kedjan och bekräftades 2018, den andra kallas CNO-cykeln och bekräftades först i november 2020.

Vem eller vilka skulle då belönas för upptäckten?

– Ja, det är kruxet! Bakom experimentet står en stor grupp personer som kallas för Borexino collaboration. Men den som leder gruppen är Oleg Smirnov och är verksam vid Joint institute of nuclear research i Dubna norr om Moskva.

Har fått teleskop uppkallat efter sig

– Om det blir ett solpris i år tycker jag att också 94 år gamla Eugene Parker ska belönas. Han har gjort fundamentala upptäckter om solvinden. Dessutom är han den enda levande person som har fått ett rymdteleskop uppkallat efter sig nämligen Parker Solar Probe som just nu ligger i omloppsbana runt solen.

Men du har en annan favorit också?

– Jo, möjligheten att vi ska få ett supersäkert kvantkrypterat internet kommer allt närmare. Och forskning som gör det möjligt är en mystisk egenskap som fotoner har och som kallas för kvantmekanisk sammanlänkning.

Teleportering

 – Fotonpar som har sänts ut ur samma ljuskälla står i omedelbar kontakt med varandra – om de så befinner sig i varsin ända av universum. Redan 1972 visade amerikanen John Clauser (78 år) med ett så kallat Bell-test att fotoner har en förmåga till telepatisk kontakt med varandra. Fransmannen Alain Aspect (74 år) vidareutvecklade testet. Österrikaren Anton Zeilinger (76 år) tog det hela ett steg vidare och visade hur man kan överföra information mellan två sammanlänkade fotoner, populärt kallat teleportering.

Vem som kommer att belönas med Nobelpriset  i fysik i år får vi reda på tidigast 11:45 idag. SVT sänder direkt med start 11:40.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Långt ner i underjorden kan fysiker få en direktrapport av vad som pågår i solens mitt. Spela klippet för att se hur det går till. Foto: Volger Steger, Borexino

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer