Graham Jones, på universitetet i Adelaide, Australien, som leder forskningen säger att förfalskade årgångar – att man hittat på när vinet gjordes – är ett stort problem i vinbranschen.
Några år av perfekta växtförhållanden på vingårdarna i ett land eller en region gör att druvorna ger perfekta viner som är värda mer. Medan andra år, med dåliga väderförhållanden till exempel, ger sämre skördar och sämre viner.
Det handlar om stora summor pengar
– Problemet är större än att vanliga konsumenter får betala överpriser för en flaska dyrt vin som enligt etiketten kommer från en särskild vingård och från en bra årgång. Finsmakare samlar årgångsviner och priserna har skjutit i höjden för ”inversteringsviner” som säljs för hundratusentals dollar per låda på auktion, säger Graham Jones.
Vinindustrin försöker idag komma åt problemet med förfalskare genom att använda avancerade plomberingar och hightech-etiketter. Men nu kan dom få hjälp av en ny metod som kan bevisa för vinkonsumenterna att årgången på etiketten också är årgången i flaskan.
Två decenniers provsprängningar av atombomber har nämligen lett till en oväntad bonus för vinkonsumenter.
Beprövad metod får nytt liv
Jones och hans forskarkollegor upptäckte att den radioaktiva koldioxiden från provsprängningar av atombomber som tas upp av vindruvor kan användas för att bestämma exakt vilken årgång ett vin har. Den nya tekniken liknar kol-14-metoden som använts för att datera fornlämningar i över ett halvt sekel.
Metoden går ut på att jämföra andelen kol-14-isotoper, som genomgår ett radioaktivt sönderfall, och kol-12-isotoper, som däremot är stabila. Förhållandet mellan dessa isotoper har varit konstant i atmosfären i tusentals år.
– Fram till sent 40-tal uppstod alla kol-14-isotoper i biosfären av interaktionen mellan kosmisk strålning och kväve i den övre atmosfären. Men det här förändrades mellan sent 40-tal och 1963 då provsprängningarna av atombomber kraftigt ökade andelen kol-14-isotoper i atmosfären, säger Graham Jones.
– När provsprängningarna stoppades 1963 började en klocka att ticka ner – sedan dess har människans koldioxidutsläpp gradvis spätt ut kol-14-isotoperna i atmosfären, år efter år.
Sätter P för förfalskningar
Spår av radioaktivt kol tas upp av vinplantorna när de suger upp koldioxid ur luften och hamnar sedan i vinet. Året då druvan växte bestämmer årgången på vinet. Andelen kol-14 i vinet kan därmed användas för att bestämma årgången på ett vin.
Forskarna jämförde andelen kol-14-isotoper i olika årgångsviner med radioaktiviteten i atmosfären och upptäckte att metoden kunde bestämma exakt vilken årgång vinerna hade.
– Förutom att testa alkoholen kan åldern på andra vinkomponenter också hjälpa till att göra metoden säkrare och göra det lättare att sätta stopp för förfalskningen, säger Graham Jones.
Anders Nord
C14-metoden:
C14-metoden (kol-14-metoden) bygger på att ett antal olika sorters kol finns i allt levande. Växter tar ständigt upp ett nytillskott av kol från luften i form av koldioxid, och det blir sedan del av vävnader hos djur som äter växter eller andra djur. Kolisotopen kol-14 genomgår radioaktivt sönderfall med en halveringstid på 5730 år. Isotopen kol-12 är däremot stabil. Fördelningen mellan dessa två isotoper i levande materia är vanligen densamma som i atmosfären, men vid samma tidpunkt som en organism slutar ta upp kol (d.v.s. dör) börjar andelen kol-14 att sjunka. Genom att mäta mängdförhållandet mellan kolisotoperna i ett prov kan man beräkna när organismen i fråga dog.
Wikipedia