Ny studie visar att den brittiska mutationen kan vara dödligare. Foto: TT

Brittisk variant dödligare enligt ny forskning – flera studier pågår

Uppdaterad
Publicerad

Flera studier pågår nu om hur snabbt varianterna av det ursprungliga viruset sprider sig och hur farliga de är. Enligt en ny klinisk studie har den brittiska varianten gett en ökad dödlighet på 30 till 100 procent jämfört med det tidigare dominerande viruset.

Man vet ännu inte varför man blir sjukare av den brittiska varianten.

Studien, publicerad i British Medical Journal, är utförd på cirka 110 000 personer som testades positiva för covid-19 mellan 1 oktober 2020 och 12 februari i år. Smittade med den nya brittiska varianten (B.1.1.7) har jämförts med lika många infekterade med den tidigare dominerande varianten i Storbritannien och övriga Europa. Man vet inte varför man blir sjukare av den brittiska varianten.

– Om viruset binder bättre så utsöndras mer virus och då sprids viruset lättare. När det binder bättre får man också troligen mer virus direkt ner i lungorna och då kan vi troligen lättare få lunginflammationer, säger Anders Vahlne, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet. 

De andra mutationerna sprider sig inte lika snabbt

De dominerande varianterna av SARS-CoV-2 som successivt har uppstått under pandemin, har alla fått en förändring som kallas D614G i spikproteinet, enligt en studie som publicerades i Nature 26 februari. Denna mutation bidrar till att viruset förökar sig snabbare och gör det lättare för viruset att fästa på våra celler.

– Den brittiska varianten som nu sprids i Europa och Sverige har dessutom fått förändringen N501Y, vilket gör viruset ännu bättre på att spridas och binda till celler. Den sprider sig troligen bättre än den sydafrikanska för att den verkar binda bättre till våra celler, säger Anders Vahlne.

I den sydafrikanska, brasilianska och den nya varianten som sprider sig i New York finns ytterligare förändringar jämfört med den brittiska varianten. De har alla gemensamt att de har en mutation som heter E484K, förutom N501Y som finns i den brittiska varianten.

– E484K binder bättre än N501Y, men de varianter som har E484K har också ytterligare mutationer som gör att de i slutändan binder sämre än den brittiska varianten, säger Anders Vahlne.

Varför viruset inte blir snällare lika snabbt som andra virus kan bli

Med tiden brukar virus bli mindre aggressiva, säger Anders Vahlne. Det gäller virus som smittar som mest när vi är sjuka. Då måste viruset anpassa sig för att kunna överleva.

Det är ingen fördel för virus att döda sin värd, eftersom viruset vill leva vidare genom att värden ska smitta nya personer. Med viruset som orsakar covid-19 så tror Anders Vahlne att det kan ta tiotals år innan det händer.

– Det beror på att viruset smittar innan vi blir sjuka, vilket innebär att viruset hinner sprida sig vidare till nästa person oberoende av hur sjuka vi blir. Om man smittar innan man blir sjuk så behöver inte viruset bli mildare för att kunna fortsätta sprida sig och därför kan virus för covid-19 fortsätta vara farliga ett bra tag till, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.