Om du någon gång badat eller fiskat i en insjö har du säkert lagt märke till att vattnet kan vara lite brunaktigt – det är så kallade humusämnen, organiskt material som kommer sipprande ner i vattnet från marken i närheten.

Humusämnena är bland annat avgörande för hur mycket fisk det finns i sjön, hur vattnet ska renas i våra vattenreningsverk, och hur mycket koldioxid som sjöarna släpper ut i atmosfären.

Exakt hur detta organiska material egentligen är sammansatt i våra sjöar har länge varit oklart. Men nu har svenska och tyska forskare för första gången kartlagt de minsta delarna i sjöars ofta buljongliknande vatten:

– Vi kan förutsäga ett allt större inslag av humusföreningar som sköljs ner i sjöarna i framtiden. Vi kommer få brunare sjöar, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet.

Mer regn = brunare vatten

Forskarna har samlat in vatten från 120 sjöar från norr till söder i Sverige och sedan analyserat proverna i en ny och avancerad masspektrometer, som bestämmer molekylers storlek med stor precision.

Resultatet visar att de blötare förhållanden som håller på att utvecklas på de flesta håll i Sverige på grund av klimatförändringarna leder till ett större inslag av humusämnen – vilket kommer att göra vattnet i våra sjöar allt brunare framöver.

Mer regn och vatten som sköljer ur marken gör att vattnet i sjön byts ut snabbare och då hinner inte de organiska ämnena brytas ner. På så vis blir vattnet brunare.

Påverkar ekologi och dricksvatten

Detta kan bland annat få konsekvenser för ekologin i sjöarna. Solens strålar når exempelvis inte ner i det grumligare vattnet, vilket leder till färre växtplankton under ytan, vilket i sin tur leder till färre småfiskar som livnär sig på plankton, och därmed färre fiskar i allmänhet.

Men de främsta samhälleliga konsekvenserna av ett allt brunare vatten i sjöarna är att våra vattenreningsverk kommer att påverkas, enligt Lars Tranvik. Större delen av det vatten vi dricker kommer från sjövatten som renats i vattenreningsverk nära sjöarna.

– Det kan vara så att vi behöver nya processer för reningen av vattnet framöver, och även att vi behöver fundera på var vi ska lägga dricksvattenverken, säger Lars Tranvik.

Mer kemi framöver

Enligt limnolog Lars Tranvik kommer det att bli allt viktigare att studera kemin i våra sjöar, och först nu tack vare avancerad analysteknik är detta möjligt.

Bland annat är det viktigt för att bättre förstå effekten av de globala klimatförändringarna.

– Resultaten är generella, långt bortom de svenska insjöarna. Vi har hittat samma komponenter som kollegor beskrivit från Kongo-floden. Det är exakt samma saker som bryts ner där, och under påverkan av samma processer, säger Lars Tranvik.

Studien “Chemodiversity of dissolved organic matterin lakes driven by climate and hydrology” publiceras i tidskriften Nature Communications.