En ny avhandling visar att senare generationers åldringar har bättre kognitiva förmågor, men när de väl börjar försämras går det snabbare än för tidigare generationer. (Personerna på bilden har ingen koppling till avhandlingen) Foto: TT

Dagens åldringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationer

Dagens äldre har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers åldringar. Men när funktionerna väl börjar försämras går nedgången snabbare. En möjlig förklaring kan ligga i att våra hjärnor tränas mer.

I en ny avhandling vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har skillnader i kognitiv funktion hos olika generationers sjuttioåringar undersökts.

I avhandlingen framgår att de som passerade sjuttioårsåldern i början på 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet.

Förvånande resultat

Det här styrker resultat man sett i tidigare studier men doktoranden Peter Karlsson som ligger bakom avhandlingen upptäckte även någonting förvånande. De kognitiva förmågorna var alltså bättre för de senare generationerna – men när de väl började försämras gick det snabbare jämfört med tidigare generationer.

Martin Lövdén är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har tagit del av avhandlingen och tycker att den är gediget genomförd och resultaten spännande.

– Det är väletablerat att den kognitiva prestationen är högre för dagens sjuttioåringar, men resultaten att försämringen kan gå snabbare är att betrakta som nya, säger Martin Lövdén.

Möjlig teori

Man vet inte riktigt vad den här försämringen beror på men Peter Karlsson som nu disputerat berättar vilken teori som han ser som särskilt trolig.

– Den teori som går mest i linje med mina resultat är att de som är födda senare har en högre kognitiv reservkapacitet, enkelt förklarat mer effektiva och motståndskraftiga neurala nätverk, säger Peter Karlsson.

Han berättar vidare att hjärnor med en högre reservkapacitet längre kan stå emot skador eller sjukdomar som påverkar den kognitiva förmågan när vi åldras. Men när förmågorna väl börjar försämras går nedgången snabbare eftersom fler skador skett under tiden hjärnan kompenserat för dem.

Hjärnan tränas mer

Det finns många anledningar till att senare födda kan ha högre kognitiv reservkapacitet. Den påverkas nämligen positivt av en rad miljömässiga faktorer som bland annat högre utbildning och det ökande informationsflödet i samhället.

– Hjärnan tränas generellt sett mer. På samma sätt som fysisk träning ger en person större muskelmassa får hjärnan mer kapacitet när den tränas, säger Peter Karlsson.

Inlägg i pensionsdebatten

Kunskapen om att den kognitiva förmågan försämras olika snabbt hos olika generationer kan vara användbar inom många olika områden. Bland annat tror Peter Karlsson att det är bra att ha den i åtanke i debatten om pensionsålder.

– Efter vidare studier kan det vara viktigt att väga in när det gäller till exempel debatten om pensionsålder. Visst har vi blivit friskare och fungerar kognitivt bättre på äldre dagar men när försämringen väl sätter in kan den snabbare försämra kvaliteten i de år en pensionär har kvar, säger Peter Karlsson.

Avhandlingen publicerades på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida och en av studierna som ligger till grund för avhandlingen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journals of Gerontology: Psychological Sciences.

Om avhandlingen

Visa

Avhandlingen och studierna som ligger till grund för den bygger på data från en löpande studie i Göteborg av äldres hälsotillstånd. Den genomfördes första gången 1971 och Robert Karlsson har tittat på data från perioden 1971-2009.

De kognitiva förmågor som man har tittat på är spatial förmåga, logiskt resonerande, perceptuell snabbhet, verbal förmåga och minne.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer