I en ny avhandling vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har skillnader i kognitiv funktion hos olika generationers sjuttioåringar undersökts.
I avhandlingen framgår att de som passerade sjuttioårsåldern i början på 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet.
Förvånande resultat
Det här styrker resultat man sett i tidigare studier men doktoranden Peter Karlsson som ligger bakom avhandlingen upptäckte även någonting förvånande. De kognitiva förmågorna var alltså bättre för de senare generationerna – men när de väl började försämras gick det snabbare jämfört med tidigare generationer.
Martin Lövdén är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har tagit del av avhandlingen och tycker att den är gediget genomförd och resultaten spännande.
– Det är väletablerat att den kognitiva prestationen är högre för dagens sjuttioåringar, men resultaten att försämringen kan gå snabbare är att betrakta som nya, säger Martin Lövdén.
Möjlig teori
Man vet inte riktigt vad den här försämringen beror på men Peter Karlsson som nu disputerat berättar vilken teori som han ser som särskilt trolig.
– Den teori som går mest i linje med mina resultat är att de som är födda senare har en högre kognitiv reservkapacitet, enkelt förklarat mer effektiva och motståndskraftiga neurala nätverk, säger Peter Karlsson.
Han berättar vidare att hjärnor med en högre reservkapacitet längre kan stå emot skador eller sjukdomar som påverkar den kognitiva förmågan när vi åldras. Men när förmågorna väl börjar försämras går nedgången snabbare eftersom fler skador skett under tiden hjärnan kompenserat för dem.
Hjärnan tränas mer
Det finns många anledningar till att senare födda kan ha högre kognitiv reservkapacitet. Den påverkas nämligen positivt av en rad miljömässiga faktorer som bland annat högre utbildning och det ökande informationsflödet i samhället.
– Hjärnan tränas generellt sett mer. På samma sätt som fysisk träning ger en person större muskelmassa får hjärnan mer kapacitet när den tränas, säger Peter Karlsson.
Inlägg i pensionsdebatten
Kunskapen om att den kognitiva förmågan försämras olika snabbt hos olika generationer kan vara användbar inom många olika områden. Bland annat tror Peter Karlsson att det är bra att ha den i åtanke i debatten om pensionsålder.
– Efter vidare studier kan det vara viktigt att väga in när det gäller till exempel debatten om pensionsålder. Visst har vi blivit friskare och fungerar kognitivt bättre på äldre dagar men när försämringen väl sätter in kan den snabbare försämra kvaliteten i de år en pensionär har kvar, säger Peter Karlsson.
Avhandlingen publicerades på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida och en av studierna som ligger till grund för avhandlingen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journals of Gerontology: Psychological Sciences.