En längtan efter att ta risker? Eller handlar det bara om en vilja att utforska det okända?

Därför gillar unga att leva riskfyllt

Uppdaterad
Publicerad

Nej, unga söker sig inte alls till riskfulla situationer för riskens egen skull. Det är något helt annat som får tonåringar att ta risker, visar ny forskning.

Att tonåringar söker spänning och dramatik – och gärna utsätter sig för risker. Det är en sanning som brukar anses förklara bland annat ungdomars öppenhet för droger, livsfarliga cykelturer och halsbrytande hopp i skidbacken.

Men ny forskning visar att tonåringar inte alls är mer benägna att söka sig till riskabla situationer än vuxna. Åtminstone inte för riskens egen skull. Amerikanska forskare har undersökt hur mycket olika personer är villiga att ta risker – dels ungdomar i åldern 12-17 år, och dels vuxna i åldern 30-50 år.

– Vad vi upptäckte i det här experimentet var att när ungdomar får riskerna förklarade för sig, så undvek ungdomarna riskfyllt beteende lika mycket, eller till och med mer, än vuxna, säger Ifat Levy, en av forskarna bakom undersökningen.

Inser inte konsekvenser, men vill utforska det okända

Anledningen till att ungdomar ändå ofta hamnar i farliga situationer är att de är okunniga om konsekvenserna av sitt agerande, och att de gärna upptäcker så mycket som möjligt.

Forskarnas poäng är att man skiljer mellan två olika typer av risktagande i studien. Det vi vanligtvis tänker på som risktagande är när man medvetet tar en risk, medveten om ungefär hur stor sannolikhet det är att man råkar illa ut.

Det intressanta är att den typen av risk är ungdomar inte alls benägna att ta. När de fick förklarat för sig precis förutsättningarna i spel-experimentet så var de till och med mindre benägna att ta risk än vuxna.

Men forskarna lät också ungdomar och vuxna delta i ett riskfyllt spel – utan att få veta oddsen för risktagandet, utan att veta vad man riskerade eller hur sannolikt det var att man skulle förlora allt. I det fallet tog ungdomarna i experimentet betydligt större risk än de vuxna.

– Den här varianten av riskbeteende handlar om att unga har en öppenhet för det okända, säger Pehr Granqvist, forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

”Inte korkade för att de tar risker”

Någon skillnad mellan manliga och kvinnliga försökspersoner kunde däremot inte ses. Både killar och tjejer var mer öppna för okända konsekvenser – och därmed benägna till ett visst riskfyllt beteende.

– Det här är en väldigt bra studie, och den viktiga poängen är just att forskarna skiljer mellan de här två olika typerna av risktagande, säger Pehr Granqvist.

– Det ligger mycket i de här slutsatserna. Unga människor är inte korkade för att de tar risker. Men de utforskar hellre än att de försäkrar sig mot risker – medan vuxna hellre säkrar än utforskar.

Droger och sexuellt beteende

Studien belyser inte bara riskfyllt liv i form av farliga fritidsaktiviteter, utan den kan också bidra till förståelsen av ungas risktagande när det gäller exempelvis droger och sexuellt beteende, enligt Pehr Granqvist.

Det spelar enligt honom också in att en del av hjärnan som kan förstå konsekvenser inte är lika utvecklad. Men öppenheten inför det okända, som den nya forskningen betonar, kan spela in både för riskfyllda sexuella beteenden och ett annat förhållningssätt till droger, menar Pehr Granqvist.

Hjärnans utveckling spelar in

– Unga människor är bättre på att leva med osäkerheter än vuxna, och de har dessutom på grund av hjärnans utveckling lite sämre förmåga att förstå hur riskerna ser ut, om man jämför med många vuxna.

Forskarna menar nu att de här kunskaperna också kan få oss att bemöta ungdomar smartare, för att få dem att undvika ett beteende som de kan ta skada av. Bland annat skulle man kunna låta unga människor köra bilsimulator i berusat tillstånd – så att de under kontrollerade former kan se vilka riskerna är, menar forskarna.

– De här kunskaperna kan ge oss ett bättre sätt att kommunicera med ungdomar om riskfyllt beteende. Och vi ser en poäng med att träna ungdomar i att se vad ett visst beteende kan få för konsekvenser, säger Ifat Levy.

Den nya studien presenteras i veckans nummer av den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.