• Viktigt meddelande:

    Villabrand med kraftig rökutveckling i Vilhelmina tätort. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Svensk lag tillåter inte utegångsförbud eller liknande inskränkningar i rörelsefriheten. Foto: SVT

Därför kan Sverige inte utfärda utegångsförbud

Uppdaterad
Publicerad
Många länder har begränsat sina medborgares rörelsefrihet med anledning av det nya coronaviruset. Men det finns inte stöd i svensk lag att helt och hållet gå i andra länders fotspår.

En del begränsningar har införts även i Sverige och lagändringar har skett för att exempelvis kunna stänga skolor. 

Men de svenska ledorden är fortfarande frihet under ansvar.  

En förklaring till det finns i vårt lagsystem – vår rätt att röra oss är nämligen grundlagsskyddad. 

Rörelsefriheten grundlagsskyddad 

Ett allmänt utegångsförbud är alltså inte möjligt enligt svensk lag.

Vår grundlag, regeringsformen, sätter stopp för begränsningar i rörelsefriheten utan stöd av lag.

– Enligt förarbetena till regeringsformen innebär det att det behövs särskild lagstiftning för förbud mot att röra sig fritt i en “viss landsände” eller att besöka andra delar av landet. Det gäller också förbud att begränsa medborgares rätt att lämna hemorten, avspärrning av större områden så som gränszoner och delar av skärgården, säger Titti Mattsson som är professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Vad man kan göra med stöd i lag är att sätta individer som smittats eller blivit utsatta för smitta i karantän. Då får de varken lämna eller ta emot besök.

Det går också att avgränsa ett visst område, vilket ibland felaktigt benämns som att sätta ett område i karantän, om det finns misstanke om att en samhällsfarlig smitta har fått spridning där.

– I princip är det möjligt att avgränsa ett visst geografiskt område i Sverige, men då krävs det att det finns rimliga skäl till det, säger Titti Mattsson.

“Otydligt hur stora områden som kan spärras av” 

Smittskyddslagen kan därför begränsa rörelsefriheten om syftet är att hindra spridningen av ett smittämne.

– Smittskyddslagen är dock inte tydlig gällande hur stora dessa områden kan tillåtas vara, säger Titti Mattsson.

När Folkhälsomyndighetens jurister utrett möjligheten till åtgärder utifrån smittskyddslagen har de kommit fram till att de, förutom att de kan sätta individer i karantän, endast kan spärra av mindre områden. 

– Det är väl något hus, en skola eller liknande, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.  

Han menar också att det är utanför både hans och Folkhälsomyndighetens juridiska kompetens vilken typ av lagstiftning som krävs för att utlysa liknande undantagstillstånd som i andra länder. 

Sverige har inte befunnit sig i en krigs- eller krissituation på väldigt länge och har därför inte någon sådan undantagslagstiftning. 

“Det ska vara proportionerligt, nödvändigt och rimligt” 

Däremot ska en sådan åtgärd endast sättas in då den verkligen behövs och kan få effekter, något Anders Tegnell och Titti Mattsson är överens om. 

– Det ska också vara proportionerligt i förhållande till de negativa effekterna, säger Titti Mattsson.  

Anders Tegnell menar att Sveriges lite lugnare linje beror av att det krävs en hållbarhet i vilka åtgärder som tillsätts.  

– Vi pratar ju om något som kommer att fortsätta i ett antal månader framåt och då kan man inte göra saker som folk inte står ut med, säger han.

Både Anders Tegnell och Titti Mattsson är osäkra på rimligheten i att till exempel avgränsa Stockholm nu.

Behövs ny lagstiftning? 

– Nej, det är inte vår bedömning. Vi jobbar ju med de här grundläggande sakerna, nämligen få folk att stanna hemma när de är sjuka, skydda de äldre på alla möjliga vis och hålla igång hälso- och sjukvården, säger Anders Tegnell. 

Titti Mattsson tycker sig inte heller se något omedelbart behov av någon lagändring. Hon menar att det i en katastrofsituation förstås är lätt att man tar till drastiska och stora åtgärder. 

– Jag tror att det är viktigt att tänka att vi har en dag som kommer, och då ska vi se i backspegeln på om vi verkligen levde upp till de grundläggande fri- och rättigheterna som vi ändå värnar så mycket i vårt samhälle, säger hon. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer