Visa alla (2)
Visa alla (2)

Därför låter skånskan som den gör

Publicerad

Skånska är inte bara en försvenskad danska som många tror. I Skåne har man alltid pratat skånska. De skorrande r-en kommer ursprungligen från franskan och ny forskning tyder på att uttal av sammansatta ord härstammar från tyskan.

Eftersom Skåne en gång tillhört och ligger så nära Danmark, är det lätt att tro att den skånska dialekten helt enkelt är en försvenskning av danskan.

Men Mathias Strandberg dialektforskare vid Uppsala Universitet menar att det är en helt felaktig bild.

– De skånska dialekterna placerar sig nu och så långt tillbaka man känner till egentligen, mellan övriga danska dialekter och svenska dialekter. Det hände egentligen ingenting med folks dialekter på 1600-talet i och med nationsbytet, utan man bytte skriftspråk och folk fortsatte prata som de alltid hade gjort, säger Mathias Strandberg.

Ja, skånska har alltid varit just – skånska – även när Skåne var en del av Danmark. Naturligtvis har skånskan många likheter med danskan – men dialektens ursprung är mer komplext än så.

Influenser från kontinenten

Tungrots r-en kommer troligen ursprungligen från franskans skorrande. Inte från danskan.

Och nu har dialektforskare Mathias Strandberg dessutom kommit fram till att uttalet för sammansatta ord, som landsväg och lusthus, troligen har historiska rötter i bland annat tyskans melodilösa uttal – i övriga Sverige har vi mer melodi i de sammansatta orden:

– I Stockholm skulle man säga làndsväg och lùsthus (med sjungande betoning på första stavelsen) och i Skåne skulle vi säga lándsväg och lústhus (kortare och omelodisk betoning).

Tysk melodi

I svenskan finns två så kallade ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Ordaccenterna består i två distinkta melodier som enskilda ord uttalas med. Ett enklelt sätt att skilja dem åt är att tänka sig att accent 1 inte har någon melodi utan är mycket rakare.

Grav och akut accent gör att vi kan skilja mellan annars identiska ord som t.ex. buren med accent 1 (bestämd form av bur) och buren med accent 2 (av bära).

I Stockholmsområdet och på de flesta håll i landet har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2.

Skånskan har däremot främst accent 1 i sammansättningar, det vill säga ett rakare uttal i början av ordet utan melodi.

– Det var en mängd av tyska låneord som strömmade in till nordiska språk och dialekter under medeltiden och även senare och man kan se i skånska dialekter att om en sammansättning har accent 1 så är den lånad från tyskan, säger Mathias Strandberg.

Troligen har det skånska uttalet av sammansatta ord, med det tyska melodilösa uttalet, gällt i hela norden från början enligt Mathias Strandberg.

Dialekter samlade

Mathias Strandberg har studerat varför skånskan låter som den gör på Arkivcentrum vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala där Sveriges största dialektskatt finns bevarad. Där finns 7 miljoner lappar med uttalsord som tidigare forskare samlat på sig från 1800-talet, fram till mitten av 1900-talet.

Enligt Mathias Strandberg kan dialektforskningen inte bara ge en mer nyanserad bild av själva dialekterna – utan också säga något hur folk har förflyttat sig:

– Det kan också skvallra om vilka kyrkor, marknader och handelsplatser folk har åkt till. Det kan säga något om dåtidens kulturella landskap – och nutidens.

Enligt Mathias Strandberg efterforskningar kring de sammansatta ordens uttal har troligen de mer melodiska uttalen under medeltiden börjat sprida sig från Stockholmsområdet, inåt land och utmed ostkusten.

Vilket tyder på goda handelsförbindelser utmed kusten – men ett mindre utbyte med Skåne.

Skånskans revansch

Skånskan har länge haft dåligt rykte i Sverige. Den har ansetts vara svår att förstå och grötig som en grishals. Enkätundersökningar från 70-talet visar hur gymnasieungdomar värderade skånskan mycket lågt i jämförelse med till exempel norrländska, dalmål, värmländska och göteborgska.

Men på senare år har skånskan fått allt bättre rykte. Skånskan anses nu vara en av Sveriges mest pålitliga – och sexiga – dialekter. Till skillnad från stockholmskan som hamnar längre ner på skalan.

– De flesta dialekter har varit mer eller mindre stigmatiserade, nu talar man om att pendeln har svängt och att det har blivit inne med dialekter, nu pratas det till exempel mer skånska i TV och radio än tidigare, säger dialektforskare Mathias Strandberg.

Mathias Strandberg doktorerade nyligen med avhandlingen ”De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014)”.

Så tycker svenskar om dialekter

Visa

Sexigast?

1. Göteborgska (18 procent)

2. Norrländska (17 procent)

3. Skånska (16 procent)

4. Värmländska (15 procent)

5. Dalmål (9 procent)

Undersökningen genomfördes av Sifo år 2013 och omfattade 1 000 intervjuer.

Mest trovärdig?

1 Rikssvenska 54 procent

2 Norrländska 25 procent

3 Göteborgska 11 procent

4 Skånska 10 procent

5 Stockholmska 9 procent

Handelns utredningsinstitut tillfrågade 800 svenskar år 2005 om vilken dialekt de föredrar när de blir uppringda. Rikssvenskan och sju dialekter granskades ur ett trovärdighetsperspektiv.

Rikssvenska

Det svenska riksspråket är framvuxet främst ur högreståndsspråket i Mälardalen. I dag går det dock inte att lokalisera rikssvenskan till vissa landskap.

Källa: TT, NE

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer