Många teorier finns om hur man kan undvika att drabbas av allergier, men enligt barnallergiläkare Magnus Wickman finns det inte vetenskapligt bevis för någon av dem. Foto: TT Bild

Därför ökar allergier: ”För lite bakterier i kroppen”

Uppdaterad
Publicerad

Var fjärde svensk är drabbad av allergier och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. Kanske kan svaret ligga i att vi lever allt längre från naturen och de bakterier som kan hålla oss friska.

På 1950-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det runt tio procent. Vad den stora ökningen beror på kan forskarna ännu inte förklara, men nya teorier kommer regelbundet. Den senaste är att vi genom vår livsstil har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier.

– Det är en enorm skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen idag jämfört med början av seklet. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. En av de viktigaste faktorerna är avloppssystemen som började användas i början av 1900-talet. Vi har eliminerat sjukdomar som kolera, polio och dysenteri och immunsystemet hinner inte anpassa sig, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet.  

När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, som har en kraftig skyddseffekt mot allergier. Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att en person på 1500 är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige.

Ökat i västvärlden

Och det är inte bara i Sverige som astma och allergi ökat. Hela västvärlden ser samma utveckling. Människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dessutom allergier snart efter att de anlänt.

– Jag träffar ofta personer som invandrat från andra länder och börjat utveckla björkpollenallergi. När jag frågar hur länge det är sen de kom till Sverige är det nästan alltid tre till sju år sedan. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, säger Magnus Wickman.

Intressant nog kan man se att sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom.

Inga rekommendationer

Många teorier finns om hur man kan undvika att drabbas av allergier, men enligt Magnus Wickman finns det inte vetenskapligt bevis för någon av dem.

– Det man har sett är att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans. Men alla kan ju inte hålla på och flytta ut på landet, säger han.

Endast en sak har forskare världen över kunnat enas om när det gäller att förebygga allergi:

– Rök inte på dina barn! Det är det enda vi kan säga med säkerhet och är helt överens om. Det ökar kraftigt risken för att barnet ska utveckla allergier. Annars finns det många teorier, men inga som är tillräckligt bevisade för att kunna basera rekommendationer på ännu, säger Magnus Wickman.

Första levnadsåret viktigt

Det verkar dock som att första levnadsåret har stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet.

– Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter, säger Magnus Wickman.

Det man får hudkontakt med eller andas in kan man däremot utveckla allergier mot tidigt i livet. Sedan man slutat med latexhandskar på förlossningsavdelningar har latexallergi bland barn nästan försvunnit till exempel.  

Begränsar livet

Men det finns det en överdriven rädsla för allergier idag och folk anpassar sina liv efter dem i för stor utsträckning, tycker Magnus Wickman.

– De som har extrem allergi är inte många, men det är väldigt vanligt att man tror att man har en starkare allergi än man har på grund av bristande läkarkår och media. Till exempel tror vissa att de har en så allvarlig jordnötsallergi att de inte kan vistas i samma rum som nötter, och det begränsar deras liv. Ingen forskning tyder på att en påse jordnötter skulle vara farligt för den kan inte omvandlas till gaser, säger han.

Han rekommenderar att man inte ska vidta några särskilda åtgärder för att undvika att utveckla allergier, och heller inte låta de allergier man har begränsa ens liv.

– Lev som du känner passar en själv, inte ändra på massa saker. Om du sedan blir allergisk, undvik då bara det du blir sjuk av. Man måste hitta en bra balans mellan risktagande och riskundvikande. Det blir väldigt svårt om man bara ägnar sig åt riskundvikande.

Magnus Wickman påpekar också att även om vår minskade exponering av smuts verkar ligga bakom allergierna vet forskningen ännu inte vad det är för smuts som skulle kunna skydda oss mot allergier. Och att dra slutsatser i frågor om varför vissa enskilda drabbats av allergi går inte alls att göra, utifrån dagens forskning.

– På individuell nivå kan man inte dra några sådana slutsatser alls.

I kvällens avsnitt av Vetenskapens värld handlar det mer om allergier och mikroorganismer. Efter programmet kan du också chatta med Magnus Wickman på svt.se/vetenskap.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.