Kvinnors löpförmåga på längre distanser är ungefär 10-20 procent lägre än mäns. Foto: TT Bild

Därför springer kvinnor långsammare än män

Uppdaterad
Publicerad

Att kvinnor presterar sämre än män i idrottssammanhang är känt sedan länge men exakt varför vet man inte. Nu har ny forskning presenterats som bidrar med ännu en bit till pusslet.

Kanadensiska forskare har utfört en studie på nio kvinnor och nio män för att undersöka andning och kroppens totala syreupptag vid träning. Man kom fram till att de muskler vi använder vid andning, till exempel diafragman och musklerna runt revbenen, kräver mer syre hos kvinnor än hos män vid träning.

Det här innebär att kvinnor gör av med mer energi på att andas.

Mätte syreåtgången på själva andningen

Studien genomfördes genom att försökspersonerna fick cykla på träningscyklar medan man mätte andning och syreupptag. Personerna fick sedan sitta på cykeln utan att träna men härmade andningen som mätts under träning medan man mätte hur mycket syre som togs upp av andningsmuskulaturen. Det man såg var att själva andningen i sig gjorde av med signifikant högre mängd syre hos de kvinnliga försökspersonerna.

– Man vet att kvinnors löpförmåga på längre distanser är ungefär 10-20 procent lägre än mäns och man tror att det kan bero på att syreupptagningsförmågan relaterat till kroppsvikten skiljer sig ungefär lika mycket. Om mer syre går till just andningsmusklerna blir mindre över till benen där prestationen genereras. Den här studien ökar förståelsen för kvinnors och mäns fysiska prestationsförmåga, säger Eva Jansson, professor i klinisk fysiologi vid Karolinska institutet.

Kan ha betydelse för sjukhusbehandlingar

Forskarna bakom studien tror att deras resultat också kan spela roll för lungsjukdomar.

– Framtida studier skulle kunna undersöka huruvida det ökade blodflödet till andningsmuskulatur faktiskt har en inverkan på blodflödet till benen, hjärtminutvolym (den volym blod som pumpas av hjärtat varje minut) och uttröttning i skelettmuskulatur (muskulaturen i kroppens rörelseapparat). Nedsatt lungkapacitet i kombination med hårdare arbetande muskler kan leda till högre energiförbrukning hos kvinnor. Könsskillnader i träning kan därför vara viktiga för hur man behandlar lungsjuka personer, säger Williams Sheel, en av medförfattarna till rapporten.

Att kvinnor inte kan nå upp till samma prestationsnivå som män inom idrott har engagerat forskare länge. En bidragande förklaring man hittills kommit fram till är att kvinnor alltid har större andel fett av kroppsmassan än män vilket gör det tyngre att springa och hämmar prestationsförmågan. Hjärtats förmåga matchas till den fettfria kroppsvikten med muskelmassa men kompenserar inte för fettet som utgör en del av kroppsvikten.

– Mäter man syreupptaget i relation till fettfri vikt är syreupptagningsförmågan nästan lika mellan män och kvinnor som tränar på samma sätt, säger Eva Jansson.

Träningsbakgrund lika avgörande

Både Eva Jansson och Cecilia Björkelund, professor i samhällsmedicin vid Göteborgs universitet, riktar dock viss kritik mot studiens resultat.

– Det är väldigt svårt att avgöra om resultaten verkligen beror på könsskillnad. Kvinnor i allmänhet tränar annorlunda än män, till exempel med något lägre intensitet. Man borde först sätta tränade och otränade personer mot varandra för att se om det är verklig könsskillnad eller om det snarare är skillnad i träningsgrad som förklarar fynden i studien. Man skulle även kunna använda sig av män och kvinnor som tränar på exakt samma sätt, till exempel skidåkare på elitnivå. Då försvinner kanske en del av könsskillnaden, säger Eva Jansson.

– Det här behöver verkligen bekräftas av mycket större studier. Men det är ju faktiskt skillnad mellan könen – och vi är under inflytande av potenta hormoner som skiljer sig mycket mellan könen och som kanske helt kan förklara denna skillnad, säger Cecilia Björkelund.

Studien publiceras i veckans nummer av Journal of Physiology.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.