Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Män från Khoisan-folket. Foto: Scanpix

De är äldst i världen

Urbefolkningen i södra Afrika har mycket äldre rötter än något annat folk på jorden. Det visar en stor genetisk studie ledd från Sverige.

Bushmän eller Khoi- och Sanfolken, blev en egen gren på det mänskliga släktträdet redan för ungefär 100.000 år sen, Det är 50.000 år längre tillbaka i tiden än andra afrikanska folk.

-Genom den här forskningen kan vi se att Khoisanbefolkningen utgör den mest särskilda grenen av människor på jorden, säger den sydafrikanska forskaren Carina Schlebusch, populationsgenetiker på Uppsala Universitet.

Kända för sina klippmålningar

Khoisanfolken har varit jägare och samlare i södra Afrika under minst 100.000 och är kända för sina mångtusenåriga klippmålningar. Forskarna kan nu visa att de har fler helt unika gener än andra människor. De är minst släkt med oss andra kan man säga. Det kan forskarna nu belägga eftersom man undersökt så många individers gener, 2,3 miljoner gener hos 220 individer. Upptäckten är en stor pusselbit för att förstå människans genetiska ursprung.

-Det spelar roll för att förstå människans evolutionära historia. Vi får en mycket bättre bild av hur olika populationer har funnits i Afrika, delat sig och skickat migranter fram och tillbaka, säger Mattias Jacobsson, evolutionsgenetiker på Uppsala universitet som lett studien. Vi får också ett grepp på den genetiska diversitet som finns bland människor över hela världen, och specifikt i Afrika.

Vad gav upphov till den moderna männskan?

Genom att titta på Khoisanfolkets gener som varit separerade i 100.000 år kan man så att säga datera genetiska förändringar. Vad var det som gav upphov till den moderna människan? Vad forskarna kan se hittills handlar det bl.a. om förändringar i gener som styr skallens och skelettets form.

-Det är en väldigt spännande upptäckt som kan ha att göra med det sista steget i människans evolutionära historia. Det är gemensamt för alla moderna människor i dag men händer för 100-200.000 år sedan, säger Mattias Jacobsson. Det kan vara sånt som egentligen inte gör oss intelligentare eller något annat, utan det kan bara vara morfologiska skillnader (kroppsbyggnad/utseende) som var det sista steget för att homogenisera den grupp som fanns för 100-200.000 år sedan.

Lättare avslöja genetiska sjukdomar

Den nya kunskapen om människans släktträd kanske kan leda till att man lättare kan avslöja genetiska sjukdomar.

-Vi kommer se det inom en ganska snar framtid, säger Mattias Jacobsson. Inom den gren av medicinsk genetik där man letar efter genvarianter som orsakar sjukdomar, så börjar man specifikt titta på olika populationer över hela världen. Detta är då en av de mest spännande populationerna man skulle vilja titta på.

Ursprunget från en blandning av afrikanska folk

Studien, som publiceras i tidskriften Science, ger inte svar på den omdiskuterade frågan om människans vagga ligger i östra eller södra Afrika, utan antyder istället att människans ursprung inte verkar komma från en grupp och en plats utan snarare från en blandning av afrikanska folk.

-Vår studie pekar på att det inte är så lätt att man kan hitta en specifik plats i Afrika som är den moderna människans ursprung. Det är möjligt att det var en icke-homogen grupp som bidragit med gener till alla de som blev de moderna människorna.

Resultaten har också givit Khoisanfolken ytterligare belägg för att de är urbefolkningen i södra Afrika. Det kan också ge en stolthet över ursprunget för de 9 miljoner färgade i Sydafrika som härstammar från Khoisanfolken.

-Den här forskningen ger inte stöd för att de funnits i södra Afrika för alltid, men det är ytterligare ett starkt bevis för att den här folkgruppen faktiskt är de som har utvecklats på plats i Sydafrika. De var dom allra första invånarna i Sydafrika och det tror jag är något speciellt för dem, säger Carina Schlebusch.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer