Nobelpriset i kemi 2019 går till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av laddbara litiumjonbatterier. Foto: Dmitry Lovetsky, Charles Dharapak, Paul Sancya /TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Nobelpriset i kemi för utvecklingen av laddbara batterier

Publicerad

Nobelpriset i kemi har tilldelats John B. Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatterier.

Batteriet ligger till grund för nästan alla laddbara elektroniska apparater vi har i vår vardag, allt från mobiltelefoner till elsparkcyklar.

—Litiumjonbatterier har varit en förutsättning för den mobila revolutionen, säger Claes Gustafsson, ordförande Nobelkommittén i kemi.

Möjliggör ett fossilfritt samhälle

Batterierna kan lagra stora mängder energi från sol- och vindkraftverk och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.

—Problemet med många alternativa energikällor är att de endast fungerar under vissa tidpunkter och då kommer batterierna spela en stor roll för att kunna lagra energi, säger Claes Gustafsson, ordförande Nobelkommittén i kemi.

Att litiumbatteriet var något som gemene man skulle bära runt i sin ficka och som kunde leda till ett Nobelpris är något som Stanley Whittingham inte kunde drömma om.

 —Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana, säger han till TT.

Tre pristagare

Forskningen tog sin början under oljekrisen på 1970-talet.

Stanley Whittingham arbetade för det amerikanska oljeföretaget Exxon med att utveckla metoder som kunde leda till fossilfri energiteknik.

Han utvecklade ett batteri som delvis bestod av metalliskt litium. Batteriet fungerade. Men metalliskt litium är reaktivt och batteriet blev för explosivt för att vara användbart.

Goodenough och Yoshino tog det vidare

John Goodenough byggde vidare på forskningen och visade 1980 att koboltoxid med litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för ännu mer kraftfulla batterier.

Med Goodenoughs forskning som grund skapade Akira Yoshino det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet.

—Jag startade 1981 och uppfann batteriet 1985, säger Akira Yoshino, under presskonferensen på Vetenskapsakademien på onsdagen.

De första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991.

John B. Goodenough, 97 år, är den äldsta Nobelpristagaren någonsin och är fortfarande aktiv inom forskningen.

Texten uppdateras.

NOBELPRISET I KEMI

Visa

PRISTAGARNA:

John B. Goodenough, född 1922 (97 år) i Jena, Tyskland. The University of Texas at Austin, USA.

Stanley Whittingham, född 1941 (77 år) i Storbritannien. Binghamton University, State University of New York, USA

Akira Yoshino, född 1948 (71 år) i Suita, Japan. Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan.

Sedan 1901 delas Nobelpriset i kemi ut av Vetenskapsakademien. Prisutdelningen sker den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död.

En grundläggande regel är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris.

Det finns ingen transparens när det gäller urvalsprocessen till Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset. Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer