• Viktigt meddelande:

    Det brinner i området mellan Bonäs, Kumbelnäs och Musisjön. Allmänheten uppmanas att hålla sig borta från brandområdet. Det är risk för fallande träd och räddningstjänsten behöver arbeta ostört. Läs mer här

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Tre amerikaner får Nobelpriset i medicin

Uppdaterad
Publicerad

Tre amerikaner får dela på Nobelpriset i medicin 2017. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young får Nobelpriset för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.

Deras studier har hjälpt oss att bättre förstå människans biologiska klocka och hur våra kroppar fungerar. Alla levande organismer har varit tvungna att anpassa sig efter vår planets rotation.

– Och det innebär att alla organismer har varit tvungna att anpassa sig till att det finns perioder när det är mörkt och när det är ljust. Så det är väldigt mycket av våra fysiologiska funktioner som styrs av den här klockan som finns i våra celler och som har ett väldigt sinnrikt återkopplingssystem så att den håller reda på tiden, säger Edvard Smith, professor i molekylär cellgenetik vid Karolinska Institutet.

”Önskar att mor var vid liv”

Nobelpristagaren Michael Rosbach säger till TT att han är ”hedrad och överväldigad” över att ha fått priset.

–  Det är ”crème-de-la-crème”, högst upp i näringskedjan. Jag är förbluffad. Jag önskar att min mor var vid liv, säger en klart rörd Michael Rosbash och fortsätter:

– Priset är en sådan stor symbol för vad man har presterat. Hon skulle ha varit så nöjd, säger Michael Rosbach till TT.

När SVT Vetenskap når Michael W Young säger han att han befinner sig i ”ett drömtillstånd”.

Samma principer

Årets Nobelpristagare började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ner till låga nivåer under dagen.

De har sedan identifierat ytterligare proteiner och kunde på så sätt beskriva hur den inbyggda klockan egentligen fungerar. Den här inbyggda klockan har sedan visat sig fungera på samma sätt hos oss människor.

– Det är en fundamental upptäckt som kan hjälpa oss att bättre förstå varför vi fungerar som vi gör. Den kan också ge oss bättre svar på frågor om vad det är som orsakar sömnlöshet, säger Camilla Sjögren, ledamot i Nobelkommittén.

Förklarar jetlag

Tillstånd som jetlag går till exempel att förklara med hjälp av årets Nobelpris.

– Det är säkert många som har drabbats av jetlag och det beror på att den inre klockan ska vara väldigt robust och fungera på ett bra sätt och det gör den även när man får en jetlag. Det är det som är problemet, den fortsätter att fungera på sitt gamla sätt och ställs om väldigt långsamt, säger Edvard Smith, professor i molekylär cellgenetik.

2017 års Nobelpristagare har lyckats lyfta på locket till cellernas inre klocka och visa hur den fungerar. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

De började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, även i människa.

Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Människans mående påverkas till exempel när kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. En välfungerande dygnsrytm är även viktigt för vår hälsa.

Källa: Nobelförsamlingen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer