Den sociala roboten på frammarsch

Uppdaterad
Publicerad

SVT Nyheter har träffat en av tre finalister till det internationella priset Robotdalen Innovation Award.

Robotar blir allt mer lika oss människor. Det är ”Furhat” ett bra exempel på: Ett robothuvud skapad av tre forskare på KTH.

Den här sociala roboten kommunicerar med både naturlig röst och ansiktsuttryck. Den känner igen dig och kan prata med flera människor på samma gång.

– Jag tror absolut att det här sättet att interagera med maskiner kommer att bli viktigt i framtiden. Då måste det finnas ett intuitivt sätt att kommunicera med dem, säger Jonas Beskow som är docent på KTH och en av Furhats skapare.

Viktigt samarbete

I KTH:s robotforskning är just interaktion ett nyckelord. Detta för att vi i framtiden ska kunna välkomna in fler maskiner i våra hem, för att till exempel städa och diska.

– Vi kan inte förprogrammera robotar för alla sorters sysslor vi vill att de ska göra. Då måste roboten förstå vad jag vill när jag säger något eller pekar på saker, säger robotforskaren Danica Kragic.

Hon jobbar mycket med det funktionella samarbetet mellan människa och maskin. Till exempel att bära saker tillsammans.

Tekniken finns redan

Danica Kragic tycker att Sverige ligger bra till inom robotikforskningen.

– Sverige är bra på grundforskningen. Vi bygger inte så mycket robotar, men är bra på till exempel matematiken och datalogiken bakom.

Förra året sändes den första säsongen av SVT-serien Äkta människor. Den handlade om en ny, mänsklig, generation robotar som tog plats i vårt samhälle.

– På ett sätt är vi väldigt långt borta från det. Det måste finnas en allmän acceptans och billig tillverkning. Tekniskt sett, däremot, har vi kommit väldigt långt, säger Danica Kragic.

”Mössan en slump”

Furhat, som är en av finalisterna till det internationella priset Robotdalen Innovation Award, är tänkt att användas i publika sammanhang. Som på tågstationer där den till exempel kan ersätta en pekskärm.

Men hur mycket mänskliga attribut behöver den egentligen?

– Pälsmössan kom till av en slump. Vi ville täcka huvudet med och då var den det första som fanns till hands på kontoret. Det var en student som glömt den i ett lab för ett halvår sedan, säger Jonas Beskow.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer