Genusforskaren Anneli Häyrén vid Uppsala universitet reder ut varför bara en tredjedel av landets professorer är kvinnliga. Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

“Det råder ingen brist på kompetenta kvinnor”

Publicerad

Fler kvinnor än män väljer att studera vidare på universitet och högskolor. Men bara en tredjedel av landets professorer är kvinnliga. Genusforskaren Anneli Häyrén vid Uppsala universitet reder ut vad det här beror på.

Upp till doktorandnivå är andelen kvinnor gentemot män jämnt fördelad på många av Sveriges lärosäten. Men sedan dyker statistiken neråt. 

– Förr kunde man säga att det berodde på att det var så få kvinnor som funnits länge inom akademin. Eftersom det dröjer innan man blir professor skulle detta betyda att genomslaget kommer först senare. Men effekten av det borde man ha kunnat se nu, och det gör vi inte, säger Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet. 

Kvinnor faller bort 

Hon menar att även om nivån där fördelningen börjar bli ojämn har höjts, så försvinner fortfarande många kvinnor från akademin.  

– Det man kan se är att kvinnor faller bort. I slutet av 90-talet och början av 2000-talet skedde det efter grundutbildningen. Nu faller kvinnor istället bort efter att ha disputerat, säger Anneli Häyrén.  

“Otrygg struktur” 

En anledning kan vara att det händer att man inom den akademiska världen informellt rekommenderar kvinnor som går sista doktorandåret att se sig om efter ett jobb med mer trygghet, anser Anneli Häyrén. 

– Det är en av aspekterna som man använder sig av – att det är svårt att ta sig fram, det är otryggt. Man menar alltså att kvinnor snart kommer skaffa barn vid den åldern och därför behöver en tryggare struktur och bättre finansiering, säger hon. 

Få möjligheter 

Enligt Anneli Häyrén ger man till manliga doktorander, som man vill behålla, andra informella råd. Detta kan leda till att få kvinnor har möjlighet att fortsätta till en professorsnivå. 

– Män som är doktorander säger man tvärtom till. De vill man hjälpa att stanna kvar även om strukturen kan vara otrygg. Och så rullar det på. För att bli professor måste man få en postdoc efter att ha disputerat. Har man inte möjlighet att stanna kvar blir man heller inte professor, säger Anneli Häyrén. 

Hinder på vägen 

Hur länge det dröjer tills vi har en jämn fördelning beror dock på många olika saker, inte bara inom lärosätet, anser hon.  

– En sak man kan säga är att det inte beror på kompetens, för då skulle det vara jämställt. Vi har ingen brist på kompetenta kvinnor. Det är vägen fram som innehåller hinder. 

Vägen till en professur

Visa

Professor är i Sverige den högsta lärartjänsten inom universitet och högskolor. 

En typisk väg till professur är att man efter en grundexamen på tre år fortsätter att utbilda sig på avancerad nivå under två år för att sedan påbörja utbildning på forskarnivå.  

Efter två års studier kan man ta ut en licentiatexamen. Och efter en tjänst som doktorand, under fyra till fem år, en doktorsexamen. En doktorsexamen kan tas ut efter att man disputerat, vilket är en akademisk akt där man försvarar sin doktorsavhandling.  

För att få anställning som forskare krävs ofta att man efter sin doktorsexamen gjort en eller flera temporära forskningstjänster som kallas postdocs. 

En professor kan anställas på två sätt. Antingen efter en tjänst annonserats ut eller som en befordran för redan tillsvidareanställda universitetslektorer. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer