En plastmodell av hur man tror att den 10 meter stora växtätande anknäbbsdinosaurien Tanius såg ut för 80 miljoner år sedan fick följa med som maskot när den riktiga förstenade skallen skulle röntgas med CT-skanner på Akademiska sjukhuset.
-Skallen är som en låda, och i den finns ett hål där hjärnan låg. Och hålet motsvarar ungefär hjärnans form, säger professor Per Ahlberg.
-De delar av hjärnan som arbetar mycket brukar vara stora. Till exempel ett djur som har väldigt bra luktsinne har en viss del av hjärnan väldigt starkt utvecklad, medan de som har bra synsinne har en annan del av hjärnan som är starkt utvecklad. Sådana drag kan vi se av formen på den här hjärnhålan, så vi bör kunna få en rätt bra bild av vilken sinnesprofil det här djuret hade, fortsätter Per Ahlberg.
Mycket välbevarad
Evolutionsmuseets anknäbbsdinosauries skalle är den enda kända i sitt slag i världen och mycket välbevarad. Syftet med undersökningen är att rekonstruera dinosauriens hjärna för att bättre förstå hur djurets sinnen fungerade.
-Jag tror att vi kan göra en bra rekonstruktion av hjärnan, säger den slovakiske forskaren Martin Kundrat som leder arbetet.
Anknäbbsdinosaurien kom ursprungligen till Uppsala från Kina på 1920-talet.
-Vi är intresserade av att förstå hur de här djuren relaterade till varandra i sin miljö, hur levde de, vad hade de för sinnesprofiler, och så vidare, för det ger oss en möjlighet att göra en jämförande studie av hur de stora ekosystemen utvecklats över tid, säger Per Ahlberg.
Sjukhuset ställde upp på kvällstid med en ledig röntgensköterska och en av de tre CT-skannrarna. Nu ska undersökningens data bearbetas.
-Vi har ett väldigt bra resultat av skanningen. Det stora arbetet ligger nu i själva bearbetningen av snitten vi har fått, säger docent Jan Ove Ebbestad.
Dinosaurieorskare över hela världen är intresserade av resultatet.
Ulf Lundin
ulf.lundin@svt.se