Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Det har länge varit svårt att undersöka dinosauriernas fossilerade bajs. Men nu tar forskningen ett kliv framåt tack vare 3D-skanningsteknik. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Dinosauriebajs avslöjar deras innersta hemligheter

Skelettdelar och tandrester från dinosaurier har gett en ganska fattig bild av dinosauriernas liv. Men nu har forskare i Uppsala studerat innehållet i deras fossiliserade avföring med hjälp av 3D-scanningsteknik.

Dinosaurieskelett och dinosaurietänder har gett information om de var köttätare eller växtätare, men utöver det har det varit svårt att få en insyn i deras kostvanor.

Men under 200 miljoner års tid har också deras avföring fossiliserats, och bevarats tillsammans med de gamla skelettdelarna. Koproliter, som är den vetenskapliga termen för fossilerad avföring, är ett ganska vanligt fynd, men har tidigare varit svåra att studera.

– Den traditionella tekniken är att man gör ett tunt snitt genom dem, men det ger inte så mycket information. Man får bara en tvådimensionell bild och det skulle aldrig gå att verkligen förstå innehållet, säger Per Ahlberg, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Per Ahlberg hoppas att studierna ska ge bättre inblick i dinosauriernas liv. Foto: SVT

Hjärnskanningsteknik 

I stället används en starkare variant av en hjärnskanner, som har tillräckligt mycket energi för att kunna penetrera de hårda fossilerna.

– Genom att använda en synkrotronskanning kan vi plocka fram innehållet i 3D. Det ger helt nya möjligheter, säger Per Ahlberg.

På deras datorskärmar framträder högupplösta 3D-bilder av koproliternas innehåll, och man kan nu urskilja strukturer mindre än en tiondels millimeter stora som bevarats över årmiljonerna.

En starkare variant av en hjärnskanner gör det möjligt att titta in i de hårda fossilerna. Foto: SVT

Skalbaggsvingar och tandrester 

I en av koproliterna har forskarna hittat fragment av skalbaggsvingar. Troligen är den från dinosauriesläktingen Silesarus, som tydligen var en riktig skalbaggsspecialist. I en annan koprolit har de i stället hittat benbitar och tandrester.

– Den är troligen från en stor arkosaurie som kallas Smok Wawelski, som har ätit olika typer av djur. Tandresterna har den förmodligen svalt från sig själv, säger evolutionsbiologen Martin Qvarnström som studerar koproliterna i labbet.

Detektivarbete 

Att ta reda på vilken koprolit som kommer från vilken dinosaurie eller dinosaurieform är ett riktigt detektivarbete. Ofta kan man matcha kostvanorna med vad man har för skelett i samma utgrävningsområde och utöver det kan ibland hitta tandrester som ger vissa ledtrådar.

Att veta exakt vad dinosaurierna och dinosaurieformerna åt för någonting ger viktiga insikter i hur jordens ekosystem såg ut för 200 miljoner år sedan.

– Vi kommer ner en nivå till. Vi kan förstå hur olika djur har interagerat med varandra och förstå de trofiska strukturerna, alltså vem som har ätit vem, säger Martin Qvarnström.

Koproliterna ger inblick i hur jordens ekosystem såg ut för 200 miljoner år sedan. Foto: SVT

Hoppas på framtida fynd 

Nu ska forskarna studera fler koproliter och hoppas göra många intressanta fynd i framtiden.

– Det finns goda möjligheter att hitta mjukdelar, som skulle innebära att vi får fram hår och fjädrar vilket är väldigt spännande. Det ligger lite av en tombolavinst över det hela. Har vi tur så har vi, säger Per Ahlberg.

I Vetenskapens värld på måndag den 16 oktober klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play går det att se reportaget.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play