Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Den virtuella vårdpersonalen Amelia ska testas i USA.

Doktor i mobilen kan bli verklighet

Finns framtidens vårdcentral i mobilen? Och vill vi ha varnings-sms om kommande kräksjuka redan dagen innan kollegan sjuknar in?

Att spåra sjukdomar med hjälp av stora datamängder – ”big data” – är ett nytt steg för forskningen. Enligt svenska dataforskare är just diagnos av sjukdomar något där datorer har stora fördelar framför vanliga läkare.

– Det är troligt att den här typen av system kommer att ställa bättre diagnoser än vanliga läkare inom en mängd sjukvårdsområden inom de närmaste åren, säger Daniel Gillblad, forskningsledare på forskninginstitutet SICS i Kista.

Ett av forskningsprojekten man bedriver på SICS är att testa gränserna för hur vi upplever om vårt, och våra närståendes, hälsotillstånd kartläggs och kopplas till en arbetsgivares datorsystem.

– Den här appen som vi kallar Ill-Book kan samla in data från en mängd olika datakällor – vilka du pratat med de senaste dagarna, om dina barn haft sjukdomssymptom, vilka av dina kollegor som haft sjukdomssymptom. Appen kan också använda kroppssensorer om du kopplar in sådana. Med tillräckligt mycket data så går det att förutsäga om du eller någon kollega kommer att vara sjuk imorgon.

Att veta om en kollega kommer att bli kräksjuk de kommande dagarna kan hindra onödig smittspridning, men tanken med appen ”Ill-Book” är också att koppla appen till företagets personalsystem.

Möten på jobbet kan avbokas automatiskt

– Företagets datasystem kan då till exempel automatiskt avboka möten och planera om verksamheten, säger Daniel Gillblad,

Men Ill-Book-appen finns inte nedladdningsbar, utan är i nuläget bara ett sätt för forskarna att testa hur vi som användare upplever den här övervakningen. Kanske är det över gränsen för hur mycket vi vill tumma på integriteten, menar Daniel Gillblad.

– Hur mycket av ditt privatliv vill du dela med dig av, vill du dela med dig till din arbetsgivare om hur dina barn och din sambo mår till exempel?

Det är på flera olika områden inom vården som tekniker nu försöker använda stora datamängder för att kartlägga sjukdomar.

Tanken är att kombinera spår från vilka vi träffar, deras hälsotillstånd, och våra personliga förutsättningar för hälsa och sjukdomar. Även våra individuella gener kan bli en del av den här analysen, eftersom de innehåller miljontals data om våra förutsättningar för olika sjukdomar eller hälsoproblem.

– Att kartlägga din personliga data i din uppsättning gener var omöjligt för bara tio år sedan, på grund av de stora kostnaderna. Nu har tekniken för att göra en sådanm komplett personlig genanalys sjunkit till under fyra tusen kronor. Och när prislappen når ner till under tusen, eller kanske under hundra kronor, så kommer det att bli en än mer spridd teknik, säger Linda Avey, en amerikansk biolog som år 2006 var med om att skapa världens första personliga gentest som gav en komplett personlig genanalys.

Virtuell vårdpersonal tränas i sjukdomsdiagnoser

Det amerikanska företaget Ipsoft har tagit den datoriserade vården ett steg längre – genom att uppfinna ”virtuell vårdpersonal” som ska kunna svara på frågor och ställa diagnoser inom vården. Den pratande datordockan ”Amelia” är en sorts datoriserad arbetskraft, en ”virtuell medarbetare” som kan lära sig om sjukdomar och symptom – och samtala med patienter.

– Vi har redan nu partners som håller på att utbilda henne i diagnoser och sjukdomssymptom. Det är en av våra partners i USA som jobbar med det just nu, säger Per Ottosson, Nordenchef för företaget Ipsoft – som planerar att sälja den virtuella roboten Amelia som ”arbetskraft” för flera olika branscher.

Det speciella med Amelia är att hon också kan lära sig av naturligt språk, och hon förstår i nuläget ett 20-tal vanliga språk, däribland svenska. Det här gör att hon också genom naturliga samtal kan komplettera kunskaper som man fyller henne med, förutom att patienter skulle kunna ställa frågor och i vanlig samtalsform kunna få svar om sina symptom.

Teknikrevolution för tio år sedan

Att datorer ofta kan vara bättre beror helt enkelt på de förbättrade möjligheterna att på ett vettigt sätt analysera stora mängder data. Det är något som blivit möjligt tack vare den snabba teknikutvecklingen, ett teknikskifte som skedde för ungefär tio år sedan, och som gav upphov till modebegreppet ”big data” enligt Daniel Gillblad.

– Tidigare sågs alltför stora mängder data som ett problem, men för ungefär tio år sedan förändrades det, och nu kan vi upptäcka saker som tidigare inte var möjligt att se, just tack vare stora datamängder, säger Daniel Gillblad, forskningsledaren på svenska SICS.  

Jag är personligen övertygad om att den här typen av diagnoser inom vården kommer att bli väldigt vanligt inom bara några år. Det kan vara svårt för en enskild läkare att sätta enstaka sjukdomsfall i ett sammanhang, som ett sådant här system faktiskt kan göra. Det går alldeles utmärkt redan idag att bygga bra diagnossystem med hjälp av de datamängder som finns, säger Daniel Gillblad.

Mer om hur tekniken ”big data” nu börjar användas inom olika områden: Vetenskapens värld måndag 27 oktober 20.00 i SVT2 och på SVT Play.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer