Sol, mjölk, ägg och lax. Behöver vi tillskott av D-vitamin utöver de naturliga kostkällorna? Foto: TT

Dramatisk ökning av svenskar som får diagnosen d-vitaminbrist

Publicerad

Antalet svenskar som får diagnosen D-vitaminbrist har ökat explosionsartat de senaste åren. Det visar statistik som SVT Nyheter tagit del av. Från experthåll kritiserar man nu den ökade diagnostiseringen.

Allt fler diagnostiseras för D-vitaminbrist och fler får D-vitamin utskrivet från sina läkare. Det visar statistik från Socialstyrelsen som SVT Nyheter tagit del av.

2004 fick nio personer D-vitaminbrist som sin huvuddiagnos inom öppenvården. Bara efter tio år, 2014, var den siffran uppe i 1.030 fall.

Nytt preparat på marknaden

En liknande ökning visar statistiken för läkemedel. 2006 fick 14.964 personer D-vitamin utskrivet till sig av läkare. 2015 var den siffran uppe i 126.041 personer.

En orsak till den ökade förskrivningen kan vara att nya effektiva D-vitaminläkemedel introducerades 2012 med det verksamma ämnet Kolekalciferol.

De preparaten står nu för lejonparten av D-vitaminerna som läkarna skriver ut. Men enligt expertis som SVT Nyheter pratat med kan det inte föklara hela ökningen.

”En modediagnos”

Det finns kritik mot ökad diagnostisering av D-vitaminbrist och förskrivning av D-vitamin. Flera experter som SVT Nyheter varit i kontakt med tror att en del får D-vitamin i onödan. Mats Palmér är docent och överläkare vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Han föreläser om D-vitamin.

– Jag tror att det här är en liten trend i samhället. Det kommer olika modediagnoser, inte minst när det gäller kost, vitaminer och mineraler. Jag har varit med länge och jag kommer ihåg när C-vitamin var den stora grejen och många sjukdomar berodde på brist, säger han.

Men det finns även forskare som inte tycker att förskrivningen är överdriven. Mats Humble arbetar vid Örebro universitet.

– Jag tror att det är fler och fler läkare och patienter som upptäcker att vissa personer har nytta av att ta extra D-vitamin. Låga nivåer av D-vitamin är relativt vanligt i Sverige.

Statistiken visar att 60 till 70 procent av de som får diagnosen D-vitaminbrist är barn. Den största ökningen har skett i områden i Stockholm, Göteborg och Malmö där fler personer med täckt klädsel och mörk hy bor. De grupperna tycker samtliga forskare är viktiga att följa.

– Ja, vi har grupper i samhället där det finns brist, bland annat bland personer med pigmenterad hud och heltäckande klädsel. De har svårare att bilda D-vitamin. Det är extra noga att man poängterar betydelsen av D-vitamin för barnens utveckling.

Livsmedelsverket ”nya råd på gång”

Personer som har täckt klädsel och/eller mörk hy har svårare att tillgodogöra sig solens strålar som kroppen omvandlar till D-vitamin.

Livsmedelsverket har gått ut med råd till flera grupper bland annat till äldre och gravida om att ta D-vitamintillskott. Nu tittar de också på om råd ska ges till personer med heltäckande klädsel och mörk hy.

– Vi håller just nu på att se över våra råd om tillskott. Det är möjligt att det blir mer generella råd till de här grupperna nästa år. Men vi vill ordentligt utreda om det skulle vara en bra metod först, säger Åsa Brugård Konde, nutrionist vid Livsmedelsverket.

”D-vitamintillskott behövs inte”

Det är inte bara solen som ger oss D-vitamin utan även kosten, till exempel fet fisk. En rad livsmedel berikas också. Livsmedelsverket har beslutat att höja nivån i bland annat mjölkprodukter. Men D-vitamintillskott för gemene man behövs inte menar myndigheten.

– Vi tror inte att tillskott till hela befolkningen skulle vara en lösning. Dels är det de som äter bra som har en tendens att ta tillskott, inte dom som verkligen skulle behöva det. Sedan kanske man glömmer bort att ta pillret. Berikning i livsmedel är ett bättre verktyg, säger Åsa Brugård Konde.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer