– Vad gäller vetenskaplig aktivitet så är den större nu än den var när själva mätningarna pågick. De närmaste fem åren kommer vi få se resultat av forskningen, berättar Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet.
När Rosetta sköts upp i mars 2004 fanns där två mindre instrument på rymdsonden, som var från Sverige. De hade uppdraget att mäta saker som tryck, temperatur och vindhastighet, för att på så sätt undersöka de stora gas och stoftmoln som pyser ut från, och omger kometen 67P, som den kallas.
– Vi har mätt med 57 mätningar per sekund i två år, det tar sin lilla tid att gå igenom, berättar Anders Eriksson.
Bilder från kraschen
Ett av det viktigaste instrumenten som fanns på Rosetta var det kraftfulla kamerasystemet OSIRIS, som under två års tid undersökte kometen från tio kilometers avstånd. De allra tydligaste bilderna är dock tagna då Rosetta som planerat kraschlandade på kometen.
Bilderna används i dag av forskare världen över för att undersöka 67P:s geologi, där olika processer på ytan av kometen undersöks, med dess speciella formationer och sprickor.
Rosetta hade även med sig rymdsonden Philae som landade på kometen i november 2014. Den lyckades samla en hel del information innan den slutligen dog, då den landat i en bergskreva och inte fick tillräckligt med solljus som kunde ladda upp batterierna.
– Där är datamängden mindre. Man har ungefär 60 timmar data att gå igenom, säger Anders Eriksson.
Guldgruva om livets uppkomst
En förhoppning med Rosettas färd mot kometen var att den skulle ge viktig information om livets uppkomst. Instrumentet ROSINA på Rosetta var en annan viktig komponent, en spektrometer som skulle identifiera vilka ämnen som finns på kometen.
I maj förra året kom beskedet om en viktig upptäckt, att man med instrumentets hjälp hittat glycin, en av de viktiga aminosyrorna som är byggstenarna till proteiner, och viktiga för uppkomsten av liv. Men även här arbetar forskarna fortfarande med att gå igenom all information.
– Vi har hittat många fler organiska ämnen än vi hade räknat med. Men det är ett tidskrävande arbete att studera i labbet. Just nu kan jag inte säga mer än att kometen är en riktig guldgruva när det kommer till att studera livets uppkomst. Svar kommer inom de stundande månaderna, berättar Kathrin Altwegg, astrofysiker vid Berns universitet.
Se hela Rosettas resa i Vetenskapens värld, måndag 20:00 i SVT 2 och SVT Play.