Det är inte ovanligt att känna sig orolig och stressad efter större, obehagliga händelser. Att prata med vänner och familj kan hjälpa till med återhämtning. Foto: Håkon Mosvold/Scanpix Norge

Efter Paris: Du är inte ensam om att må dåligt

Uppdaterad
Publicerad

Trots att helgens terrordåd ägde rum utanför Sveriges gränser känner sig många påverkade. Vår hjärna höjer vår egen beredskap, säger forskare.

Förra helgens händelser i Paris har skakat Europa och många har lämnats med sorg och saknad.

Det råa våldet påverkar oss och får oss att ändra sättet vi lever våra liv och tänker våra tankar, och det här är själva grundpelaren i terrorism: att förändra människor med hjälp av rädsla.

Dessutom är terrorism mer eller mindre omöjligt att helt skydda sig mot, särskilt eftersom att förövarna ofta är beredda att själva dö i attackerna vilket bidrar ytterligare till känslan av maktlöshet som kan drabba många efter ett större terrorattentat.

Påverkar människor på avstånd

Terrorn kan också påverka människor som inte befunnit sig i närhet av attackerna. Den tar vägen via bilder och nyheter in i våra huvuden och fortsätter verka även där.

Enligt Filip Arnberg, psykolog och forskare vid kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet är det inte ens särskilt ovanligt. 

– Efter en sådan här händelse så kan man uppleva en missmodighet, att man känner sig nedslagen, även om man ser det på distans. Man kan också känna sig orolig, och uppleva att man är mer vaksam än vanligt. Det i sin tur kan påverka ens vardag på så vis att man känner att man inte har samma ork att göra det man ska göra eftersom att den här vaksamheten tar uppmärksamhet från exempelvis arbetsuppgifter, säger han.

Hänger ihop med vår närhet till händelsen

Att vi reagerar så här beror på att man upplever det som att vi befinner oss i närheten av händelsen. Paris ligger ungefär 1 550 kilometer ifrån Stockholm, men närheten behöver inte vara geografisk.

– Ens närhet till en sådan här händelse påverkas i hög grad av hur nära man känner att man är. Det kan vara så att du har någon vän som var där, du kanske har bott där, du kan ha varit där nyligen och det finns många andra subjektiva faktorer som påverkar hur nära händelsen vi känner oss. Så bara för att man befann sig i Sverige så betyder inte det att man var längre ifrån händelserna än till exempel en tysk eller holländare, säger Filip Arnberg.

Den här närheten gör att hjärnan tror att vi är hotade, trots att vi kanske inte direkt är det. Det gör att vi under en tid efter händelserna som utlöst reaktionen kan känna oss mer eller mindre påverkade.

Ett mer känsligt alarmsystem

– Vi brukar beskriva det som att ens alarmsystem under en tid kan bli mer känsligt för att man är mer uppmärksam och har den här händelsen i minnet. Den är så närvarande att man blir mer nervös av det, säger Filip Arnberg.

– Vår hjärna fattar ett beslut om hur nära vi var att själva så att säga vara utsatta för hotet ganska mycket utan vår medvetna inblandning, och sedan agerar den därefter. Om du upplever att du har blivit påverkad så kan din hjärna så att säga bestämma sig för att det finns fog för att höja alarmberedskapen också hos dig, och då får man ha tålamod med att ens biologi försöker skydda en fastän man själv kanske tycker att det inte behövs.

Liknande effekter efter World Trade Center

Dagarna efter attackerna mot World Trade Center i USA 2001 utfördes telefonintervjuer med delar av den generella befolkningen med avsikt att utröna hur folk påverkats av händelserna trots att de inte varit direkt utsatta.

Mer än 40 procent sade sig uppleva påtagliga stressymptom som en effekt av attackerna, och då hade de inte befunnit sig i närheten av händelserna annat än genom att följa nyhetsrapporteringen.  

– Där vet man inte riktigt vad som är hönan och vad som är ägget, men personer som blev väldigt påverkade av det här tittade väldigt mycket på TV och tog in väldigt mycket av rapporteringen. Därför försöker vi säga att om man känner sig starkt påverkad, oavsett vad som är orsak och vad som är verkan i sådana här sammanhang, så kan det vara vettigt att ta paus från medierapporteringen, säger Filip Arnberg.

I de allra flesta fall går det över

Men antalet fall som leder till mer bestående psykologiska men är väldigt få, och de berör oftast bara personer som blivit direkt påverkade av en händelse.

– Om man befinner sig längre ifrån händelsen och själv inte har varit utsatt, så kommer det här i de allra flesta fall att vara övergående och man kommer att komma i sina hjulspår igen inom inte allt för lång tid, säger Filip Arnberg. Ett tips är att prata med familj och vänner eller personer som man har ett förtroende för om hur man känner och vad man tänker på.

Han säger att man helt enkelt får ge sig själv lite tid och att om man efter en eller ett par veckor fortfarande känner sig nedstämd och orolig kan börja överväga att prata med en psykolog eller liknande för att försöka hitta en väg ut ur stressen.

De allra flesta löser det själva

Han tror också att de allra flesta som upplever obehag kommer att hitta egna sätt att hantera det genom att ägna sig åt sådant som hjälpt tidigare, som träning eller att prata om det med nära och kära.

– Det som jag slås av är ju hur starka människor är fastän de har varit med om så hemska saker. Människans förmåga till återhämtning är uppseendeväckande fantastisk, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.