”Det finns ingen konsensus inom forskningen kring sockerberoende hos människor,” säger näringsfysiologen Anki Sundin. Foto: Anki Sundin & TT

Experterna: Socker klart onyttigt – men inget fel med lördagsgodis

Uppdaterad
Publicerad

Få livsmedel väcker lika många reaktioner som socker, men många myter florerar också kring ämnets effekter på vår hälsa – särskilt när det gäller barn. Vad är det som gäller egentligen? SVT Nyheter försöker råda klarhet kring olika påståenden kring socker med hjälp av ett par experter.

Vilka för- och nackdelar finns med hög sockerhalt i barnens kost?

– I dagsläget finns det bara nackdelar med en sockrad kost, när vi nu pratar helt friska barn. När jag säger sockerrik kost menar jag en kost där man äter mycket av sockrade livsmedel, både så kallad ”utrymmesmat” såsom godis och läsk, och vanlig mat, säger näringsfysiologen Anki Sundin.

Hon får medhåll av fysioterapeuten och träningsskribent Jacob Gudiol. 

– Riskerna är överdrivna från många håll men samtidigt finns det många livsmedel med en större mängd socker som egentligen inte tillför någonting bra. Dessa ska man äta så lite som möjligt av även om det vanligtvis finns plats för lite av det. Problemet idag är att barn i Sverige, som grupp, äter för mycket av dessa livsmedel, säger Jacob Gudiol.

Är larmen kring socker överdrivna?

Jacob Gudiol problematiserar bilden av att det är socker som är den värsta boven i kostintaget.

– Problemet är när man bara lägger fokus på socker. Skulle det då vara ok att käka friterad kyckling eller pommes frites varje dag? Det är inte bra mat det heller. 

Gudiol anser att det är bra att problemen med socker diskuteras, men att debatten i dag på många sätt kan bli ensidig. 

– De som vill skrika högst är alldeles för nojiga. De har bara svängt pendeln, precis som de var rädda för fett för 20 år sedan.

Vilka konkreta hälsorisker finns kring högt sockerintag?

Vetenskapen är ändå på det stora hela överens om att det finns klara hälsofördelar med att undvika ett för högt sockerintag. 

– Det är bättre för tänderna, som jag tror de flesta känner till. Sedan ger socker ett väldigt stort energiintag. Det är ett bekymmer inte minst när det gäller sockrade drycker som läsk och saft. Man blir inte mätt på samma sätt när man dricker energi, jämfört med vanlig mat. Vi får därför automatiskt i oss onödigt mycket energi, säger Anki Sundin. 

– Långsiktigt ökar risken för ett antal sjukdomar, diabetes typ 2 och så vidare, och det gäller ju även barn. Det ökar också risken att bli överviktig, och ett överviktigt barn blir ofta en överviktig vuxen, vilket sedan återigen leder till ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar, tillägger hon.

Ska man undvika frukt, eftersom de innehåller mycket socker?

Frukt innehåller mycket naturligt socker, men anses inte problematiskt på samma sätt ur ett näringsperspektiv 

– Frukt innehåller mycket näring, och bidrar också till mättnadskänsla. Vi får absolut inte tro att frukt skulle vara ohälsosamt bara för att frukt innehåller naturliga sockerarter. Frukt är inte samma som läsk och godis, säger Anki Sundin.

Kan man bli beroende av socker?

Att människor skulle kunna bli beroende av socker är inte klarlagt på samma sätt som hälsoriskerna. 

– Det finns ingen konsensus inom forskningen kring sockerberoende hos människor. Vi kan göra djur beroende av socker, där råttor uppvisar samma beteende som de gör när de blir beroende av morfin, men det finns några steg kvar innan man kan tala om ett fysiologiskt beroende hos människor, även om vissa i dag redan menar att det finns underlag för att hävda det, säger Anki Sundin.  

– Vi har heller ingen diagnos inom psykiatrin för sockerberoende, men vi ser ändå att många har ett besvär med att alltid ha sockersug och det är något vi ska ta på allvar. 

Varför kan man då bli beroende av exempelvis alkohol, men inte socker?

Jacob Gudiol menar att man kan titta på alkoholberoende för att förstå skillnaden mot ett påstått sockerberoende. Folk med svårt beroende av alkohol kan i vissa fall vara beredda att dricka exempelvis alkoholhaltiga rengöringsprodukter bara för att få i sig själva alkoholmolekylen.

Människor med sockersug äter däremot sällan rent socker, eller skulle kunna tänka sig att äta något mycket oaptitligt bara för att det råkar innehålla socker. 

– Då skulle det handla om molekylen socker. Folk kan ha störda beteenden kring mat, och man har visat att människor gör udda saker för att få sin fix när det gäller mat, så att det påverkar vardagen, men det gäller specifika livsmedel, och kan handla om pizza eller glass, eller egentligen vad som helst.

Varför är det svårt att bryta ett sockersug?

Jacob Gudiol menar att samhället i sig är en stor förklaring till varför många har svårt att avstå från det överflödiga sockret. 

– När vi handlar står godis i ögonhöjd på barn, varför då? Godis behöver inte stå i kassan. Ställ det i hörnet, har man det på inköpslistan kan man köpa det ändå, säger Jacob Gudiol. 

– Är det inte framför en så blir det ingen impuls. Vi exponeras extremt mycket för de här sakerna.

Gör socker barn hyperaktiva?

En annan vanligt förekommande uppfattning om socker är att det skulle göra barn hyperaktiva. 

– Det finns inget vetenskapligt underlag för det. När det gäller diagnosen för hyperaktivitet, stämmer det inte överens med det beteende barn uppvisar när de får socker. Det är där som jag tror sjukvården och föräldrar ibland kolliderar. Det en läkare skulle diagnostisera som hyperaktivitet, är inte samma sak som en förälder ser hos sitt barn när barnet fått något sött att äta eller dricka, säger Anki Sundin.

I debatten lyfts ibland att när barn får tårta och läsk på barnkalas är snarare själva kalaset och allt runt om kring som bidrar till energinivån.

– Tillställningens karaktär kan självklart göra barnen uppspelta, men jag tror också att det är något många föräldrar ser även i andra sammanhang, att barnet sitter framför tv:n och får en godispåse och plötsligt är uppe och hoppar, säger Anki Sundin.

Är det nödvändigt att helt undvika tillsatt socker?

Både Anki Sundin och Jacob Gudiol är dock överens om att man inte ska behöva införa en nolltolerans till allt socker i sitt hem, för sitt barns eller sitt eget välmående. 

– Jag vill verkligen poängtera att man då och då kan ge barnen en kaka, eller lördagsgodis. Det handlar fortfarande om rimliga mängder. Vi behöver inte vara asketer. Däremot får vi gärna ha osötade livsmedel till vardags, så kan vi ge barn lite lördagsgodis utan att det är någon fara för hälsan, säger Anki Sundin.

Hur kan man göra för att förändra barnens sockervanor?

Jacob Gudiol håller med om att socker i måttliga mängder är okej, men ger samtidigt rådet att försöka undvika en rutin kring godistillfällen. 

– Man ska inte vara nitisk och säga att man ska äta noll men det är bra att äta så lite som möjligt. Ett problem med socker är man kan äta det när man inte är hungrig, och det är det som är det farliga. 

– För vissa familjer passar lördagsgodis jättebra, men ibland rinner det över, för barnet har ätit det på skola eller dagis, säger Gudiol 

– Det jag själv försöker göra är att inte försöka bidra till de här vanorna, introducera inte lördagsgodis om barnet inte ber om det.

Fakta: Tillsatt socker

  • Tillsatt socker är det socker som inte finns naturligt i råvaror och som tillsätts i ren form till livsmedel som en ingrediens. Rent näringsmässigt är det dock inte någon skillnad på tillsatt och naturligt socker.
  • Skillnaden är att när man äter naturligt socker får man samtidigt i sig andra näringsämnen som finns i råvaran (t ex vitaminer och fibrer) medan tillsatt socker endast innehåller energi.

Källa: Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.