– Det är viktigt att komma ihåg att medan uppvärmningen är global, är vädret lokalt. Samtidigt visar mer och mer forskning att regionala klimat och vädersystem hänger samman och påverkar varandra. Förändringar i regn över Amazonas regnskogar kan påverka vädret i delar av Europa. Vi i Sverige har därför anledning att vara oroade över extrema väderfenomen även i andra delar av världen, säger Johan Rockström på Stockholm Environment Institute.
Under de sista årtiondena har dessa ytterlighetshändelser – med ovanligt kraftig nederbörd, översvämningar, värmeböljor, torka, köldvågor, ökad cyklonaktivitet, extrema vindar och ändrade havsnivåer – slagit till med allt större styrka och allt högre frekvens.
Klimat eller väder?
När den här typen av extremoväder drabbar oss på olika sätt världen över så dyker alltid frågan upp: Kan alla dessa extremoväder kopplas till klimatförändringarna? Det finns inga entydiga svar men frågan diskuteras ständigt bland klimatforskare.
– Det är vetenskapligt svårt att koppla mänskligt orsakad klimatförändring till enskilda extrema väderhändelser. Samtidigt förutser klimatforskningen att den globala uppvärmningen kommer att orsaka fler och svårare extrema väderhändelser, vilket är det vi nu ser i verkligheten. Osäkerheten är och kommer att förbli stor, men anledningen till oro bara ökar, säger Johan Rockström.
Klimatprognoser pekar mot än mer frekventa och intensiva oväder och klimatfenomen i en varmare värld. I höst samlades världseliten bland klimatforskare som specialiserat sig på kopplingen mellan klimatförändringar och extremt väder på ett stort seminarium i Paris.
Man kom fram till att prognoserna – tillsamman med den senaste tidens extrema väderhändelser – ökar behovet av bättre riskbedömningar som kan hjälpa både beslutsfattare och allmänheten.
Svårt att bekräfta sambanden
Forskarna försökte tillsammans svara på frågan som många av oss också diskuterat hemma vid köksbordet – sambandet mellan klimatförändringarna, orsakade av människan, och frekvensen av extrema oväder. Men trots att sambandet kan verka uppenbart – vi värmer upp jorden och vi får se allt extremare väderfenomen – så är det svårt att bekräfta det på papper.
– Dessa frågeställningar är idag extremt svåra att svara på. Vi behöver mer kunskap om de stora systemen som styr vädret och klimatet och vi behöver bättre teknik för bedömningar och analys – speciellt när det gäller extremoväder som översvämningar och torka, säger professor Siegfried Demuth på IHP.
Forskarna försökte också komma fram till när och var kombinationen av klimatförändringar och extremoväder kommer drabba vattentillgången och ekosystemens hållbarhet. Som vanligt drabbar katastroferna redan fattiga och utsatta regioner i världen.
Varmaste året hittills
2010 delar första platsen med år 2005 som året med den varmaste globala yttemperaturen som någonsin uppmätts, enligt en analys som släpptes på onsdagen av forskare vid NASA:s Goddard Institute for Space Studies (GISS) i New York.
För att mäta klimatförändringar tittar forskarna på långsiktiga trender och om man inkluderar data från 2010 så har klimatet värmts upp med cirka 0,36 grader per årtionde sedan slutet av 1970-talet.
– Om uppvärmningstrenden fortsätter, vilket är väntat, om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, kommer 2010 års rekord inte stå sig allt för länge, säger James Hansen, chef för GISS.
– Det är onormalt varmt både öster och väster om norra Australien, samtidigt som det är onormalt kallt längs ekvatorn längre österut på Stilla Havet. Den temperaturfördelningen är typisk för La Niña-perioder. Den nuvarande La Niña-perioden är dock ovanligt kraftig, säger Per Kållberg, forskare inom meteorologi på SMHI.
Anders Nord
SVT vetenskap