• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Skelettdelarna tyder på att vikingarna gick en våldsam död till mötes Foto: Martin Biddle/ Cat Jarman

”Extremt viktigt” vikingafynd i England

På 1970-talet upptäcktes en massgrav som troddes härröra från den stora vikingaarmé som invaderade England i slutet av 800-talet. Men på grund av en felmätning föll fynden i glömska. Nu, mer än 40 år senare, gör massgraven en storstilad återkomst som ett av de viktigaste vikingafynden någonsin.

Enligt legenden var det de tre sönerna till den dansk-svenske vikingakungen Ragnar Lodbrok som gick i spetsen för den vikingahär som år 865 invaderade England, vilket flera år senare resulterade i den så kallade Danelagen där vikingarna gavs kontroll över norra England.

Inför vintern 873 slog hären, eller ”den stora hedniska armén” som den kallas i de anglosaxiska krönikorna, vinterläger i Repton i mellersta England. I samband med detta skövlade de ett kloster tillika begravningsplats för gamla anglosaxiska kungar.

Och det var precis där, på den gamla gravplatsen, som arkeologparet Martin Biddle och Birthe Kjølbye-Biddle i mitten av 1970-talet hittade en massgrav med benrester från minst 264 människor.

Forskare studerar skelettdelar Foto: Mark Horton / TT

Arkeologparet Biddle var övertygade om att benresterna i massgraven härrörde från en vikingahär.

– Men när benfragmenten daterades på 1980-talet med hjälp av kol 14-metoden blev resultaten helt annorlunda. Några kom från perioden, medan andra daterades till flera hundra år tidigare, säger Catrine Jarman.

Paret Biddle tvivlade aldrig, men många andra dömde ut fyndet och trodde att benresterna hade samlats ihop av klostrets munkar århundradena före vikingarna, varför fyndet mer eller mindre föll i glömska.

Felkälla

Men så, för bara några år sedan, upptäckte man att kol 14-metoden inte är perfekt om någon ätit mycket fisk- och skaldjur under sin livstid.

– Då kan det bli förvirrande resultat, eftersom det kol som finns i fisk och skaldjur kommer från atmosfäriskt kol som cirkulerat i haven i cirka 400 år innan det hamnar i fisken, säger Catrine Jarman.

Denna felkälla är lätt att ta hänsyn till, men då – på 1980-talet – visste man inte ens om den. Som en del av sitt doktorsarbete har nu Catrin Jarman daterat benresterna på nytt.

– Den nya dateringen passar perfekt och visar att samtliga benfragment härrör från den stora hären från år 873. Vi kan inte vara helt säkra på att de är just vikingar, men allt tyder på det, säger hon.

Viktigt fynd

Tack vare den nya dateringen kan arkeologer nu dra en suck av lättnad.

– Det är helt underbart att vi kan räkna med Repton igen. Det är ett extremt viktigt fynd, säger Søren Sindbaek, arkeolog vid universitetet i Aarhus i Danmark, som inte var involverad i den aktuella forskningen, till Science Nordic.

Fakta: Den stora hedniska armén

Visa

När vikingarna klev i land på Englands östkust år 865 bestod landet av fyra kungadömen: East Anglia, Northumbria, Mercia och Wessex.

Vikingar hade härjat på de brittiska öarna flera gånger tidigare, men detta var första gången som en regelrätt armé landsteg med det uttalade syftet att erövra mark. I de anglosaxiska krönikorna kom hären att kallas för ”the Great Heathen Army”, det vill säga den stora hedniska armén.

Vikingarnas härjningar och erövringar resulterade i den så kallade Danelagen som gav den danska kungen rätt till att styra över stora områden i östra England.

Efter vinterkvarteret i Repton år 873 splittrades hären i två delar. Den ena gick norrut till staden York som hade erövrats några år tidigare, medan den andra gick söderut där den år 878 kom att lida nederlag mot Alfred den store av Wessex.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer