Fabriken i Squamish fångar in koldioxid direkt ur luften. Idag tar den hand om föroreningar som motsvarar utsläppen från ett par hundra bilar. Foto: SVT/ Arne Ohlin

Jättedammsugarna suger koldioxid för klimatet

Uppdaterad
Publicerad

Ny teknik kommer behövas för att ta bort de växthusgaser vi redan släppt ut, annars blir tvågradersmålet svårt att nå, menar forskare. I Kanada har det byggts koldioxidfångare som fångar koldioxid direkt ur luften.

I staden Squamish, några mil utanför Vancouver i Kanada, har forskare byggt en anläggning för att fånga växthusgaser från bilar och flygplan- direkt ur luften. Satsningen är unik och det är den första platsen i världen där man testat ett sådant storskaligt projekt i praktiken.

Det är företaget Carbon Engineering som med hjälp av bland annat finansiering från Microsoft-grundaren Bill Gates, byggt fabriken.

#vårtklimat

 – Det här är världens första fungerande fabrik för att fånga koldioxid ur atmosfären, och sedan utnyttja föroreningarna för nyttiga ändamål, säger företagets VD, Adrian Coreless.

Fungerande teknik

I början på 2000-talet började forskare drömma om att skapa konstgjorda träd som skulle kunna suga upp koldioxid direkt ur luften. Pionjärerna på området tänkte sig konstruktioner som påminde om riktiga träd. Men den fabrik som nu byggts liknar mer en jättelik fabrik.

En stor fläkt på toppen av anläggningen drar in luft genom sidorna, och tvingar den upp genom ett system av plastkanaler. På vägen passerar den en starkt basisk vätska, som fångar upp tre fjärdedelar av den koldioxid som passerar. Det mesta av utrustningen är sådant som redan finns ute i industrin.

Även fast koldioxid som fångas in fabriken bara motsvarar utsläppen från några hundra bilar så menar forskarna att de ändå visat att metoden håller vad den lovar. Det menar David Keith som är huvudpersonen bakom projektet med koldioxidfångare.

– Vi har visat att det är möjligt att bygga en anläggning i kommersiell skala inom ett par år, säger han.

Målet är att bygga en fabrik som skulle kunna ta hand om utsläpp från 300 000 bilar men för att klara detta skulle man behöva slå ihop flera hundra fabriker till jättelika koldioxidfångare, var och en 30-40 meter hög och flera hundra meter lång.

Syntetiska bränslen

Meningen är inte att skapa några minusutsläpp, åtminstone inte i ett första skede, det menar forskarna. Man hoppas bland annat kunna använde de växthusgaser som fångas upp till att tillverka växthusneutrala fordonsbränslen. Kolet i föroreningarna blandas med vätgas, som utvinns ur vatten.  Liknande försök pågår på andra håll i världen, bland annat i Tyskland där biltillverkaren Audi deltar, och under andra världskriget använde man en liknande teknik där kol användes för att driva krigsmaskiner.

Ett av problement som forskarna i Kanada tampas med är att fabriken förbrukar energi för att drivas. Om anläggningen verkligen ska göra nytta – och inte bara släppa ut växthusgaser någon annanstans – måste den också drivas av förnyelsebar energi. Det skulle i sin tur kräva en solfångarpark i klass med de största i världen.

Kommer att kosta

Även om tekniken i princip fungerar till alla delar, så är kostnaderna den stora haken. Kostnaden för klimatsmarta bränslen ligger på ungefär dubbla priset mot fossila bränslen.

David Keith, huvudpersonen bakom projektet med koldioxidfångare, medger att kostnaderna kommer bli betydligt högre än idag.

– Självklart måste vi vara beredda att betala, säger han. Det är alltid billigare att använda atmosfären som en gratis soptipp. Det finns inte en chans att vi kan klara klimatproblemen utan att betala mer för energin. Det billigaste kommer alltid att vara att gräva upp kol och släppa ute den i luften.

Gräva ner koldioxiden under jord

Men för att klara tvågradersmålet kommer det inte att räcka med att minska utsläppen av växthusgaser utan man måste även ta hand om alla föroreningar som redan finns i atmosfären. Det menar bland annat FNs klimatpanel IPCC.

En metod som oftast nämns är att elda biobränslen, och sedan fånga upp koldioxiden ur skorstenarna och begrava den under jord. Men även andra lösningar diskuteras. Bland annat att odla skog över jättelika arealer eller att till och med lagra föroreningar från luften utom räckhåll för atmosfären.

– I dagsläget handlar vår forskning om att få ned koldioxidutsläppen till noll, men längre fram kan den här tekniken också användas för att skapa minusutsläpp, säger David Keith.

Tekniken kommer att dröja

Men för att få ner utsläppen i atmosfären skulle det krävas tiotusentals anläggningar som dammsuger luften på växthusgaser och begraver dem under marken vilket skulle bli väldigt dyrt. Forskarna i Kanada räknar själva med att det skulle krävas ett par procent av världens BNP.

Men David Keith tror att det kan bli verklighet och att tekniken till och med skulle kunna användas för att tvinga tillbaka halterna av växthusgaser till de nivåer som rådde före industrisamhällets födelse. Men han är noga med att påpeka att det i så fall kommer att ske långt in i framtiden

– Vid det laget är jag död sedan länge, det är inget att hymla med, men det är spännande att redan nu visa att det finns teknik för att ta bort växthusgaser ut atmosfären. Det pekar på att det kan finnas vägar att inte bara sluta göra problemen värre, utan till och med att lösa dem på sikt, säger David Keith.

Kritiseras som orealistisk science fiction

– Det här är lite science fiction. Det här ligger ju flera decennier framåt om det ens kommer att leverera vad det lovar över huvud taget. Det är lite av ett halmstrå att sätta sin tilltro till något sådant här, säger Björn-Ola Linnér.

Däremot räknar man också i de officiella FN-beräkningarna för att nå en hållbar klimatutveckling faktiskt med att det skapas teknik för att fånga in och lagra koldioxid när man eldat biobränsle för att få minusutsläpp. Något som egentligen är högst osäkert om det kommer att lyckas.

– Men Det ligger ju i FN:s klimatberäkningar att man ska använda den typen av tekniker. Men om vi skulle elda biobränslen och fånga in koldioxiden för att nå 2-gradersmålet så skulle man behöva en yta motsvarande en och en halv gånger Indien bara för detta ändamål. Och då är det fortfarande väldigt osäkert hur vi ska kunna lagra detta i jordlager och berggrunder. Så jag skulle inte förlita mig på detta, säger Björn-Ola Linnér.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#vårtklimat

Mer i ämnet