Faktakollen: Väderprognoserna som är rena bluffen

Uppdaterad
Publicerad

”Rekordkyla i vinter” slog flera tidningar fast i veckan, med detaljprognoser för januari, februari och mars. Men hur långa väderprognoser är möjliga att göra?

Redan i september påstod en av kvällstidningarnas förstasidor att vi kunde få veta ”vädret ända till jul”. Det skulle bli ganska lite regn, stod det – men efter prognosen följde i stället en ovanligt regnig tid.

Långtidsprognoser för ”hela juli”, ”hela sommaren” eller ”hela vintern” ser vi också ofta i dagstidningarna. Hur mycket sanning ligger det då i dessa prognoser? När vi frågade forskare i meteorologi fick vi svaret: Att göra prognoser för kommande månader är inte ens teoretiskt möjligt.

Medier

Atmosfärens ”minne” 10 dagar

– Att göra den där typen av långtidsprognoser går faktiskt inte. Det beror på att atmosfären har väldigt kort minne. Atmosfärens minne är ungefär 8-10 dagar, längre prognoser än så kan man inte göra, säger Gunilla Svensson, professor i meterologi vid Stockholms universitet.

Men när tidningarna skriver att det ska bli en rejäl köldknäpp just i mitten av januari, är det bara påhitt?

– Ja, precis hur det blir i mitten av januari kan vi inte säga nu. Att det kommer att bli kallare är inte svårt att förutsäga förstås, för vi har haft det varmt nu ett tag. 

Enligt Gunilla Svensson är de tvärsäkra prognoserna för nästkommande månader mer ett slags gissningar utifrån statistik från hur vädret betett sig tidigare.

– Man tittar på sannolikheter utifrån statistiska mönster. Sedan är det också så att det kan finnas energi som lagrats i havet. Man försöker att utgå från det och skapa en modell utifrån värmet i havet, särskilt i mer tropiska områden kring Stilla havet brukar det fungera. Men vi ser inga sådana effekter på våra breddgrader, säger Gunilla Svensson.

– Rent teoretiskt hart man en gräns för förutsägelser i sådana här så kallade kaotiska vädersystem på ungefär tio dagar. Så är det. Om det blir snö till jul, eller om det blir kallt i mitten av januari, det går inte att säga ännu helt enkelt.

Trycket från media driver på

I många av dagstidningarnas artiklar med långtidsprognoser uttalar sig meteorolog Johan Groth på väderinstitutet Storm. Han ger artiklarna trovädigheten från en kunnig kommentator. Vi ringer honom och frågar hur han tänker.

– Vi har nog gett oss för trycket från media att man vill ha längre prognoser. Men även många branscher, till exempel energisektorn, vill ha prognoser för lång tid för att avgöra priser på el. Jag tycker egentligen att det är för vaga verktyg åtminstone för att jag skulle kunna säga något säkert så llång tid framåt. Vi meteorologer pratar mer om tendenser i vädret, men jag tror inte media riktigt förstår skillnaden på tendenser och prognoser, säger Johan Groth.

När jag berättar att meteorologerna på Stockholms universitet avvisar långtidsprognoserna som strunt säger Johan Groth:

– Jag håller med dem i vissa avseenden, om man pratar exakta temperaturer på en viss plats, det går inte att göra så långt fram i tiden. Det man kan se då är mer stora landområden i exempelvis Europa och sannolikheten för vissa tendenser i temperaturerna.

Men sol, snö och regn är extremts svårt att förutse flera veckor framåt.

– I veckan hade vi till exempel solrekord i Stockholm. Det var först dagen innan klockan 14 som vi kunde se i prognoserna att det skulle bli soligt den dagen.

Aftonbladets ”väderexpert” sämre än slantsingling

Hur bra gissar då kvällstidningarnas väderexperter? SVT:s meterolog Nitzan Cohen har själv granskat Aftonbladets tyske ”väderexpert” Wolfgang Röder, och resultatet är inte särskilt imponerande:

– Egentligen hade han inte mer rätt än om man skulle singlat slant, lite sämre faktiskt. Undersökningar om Wolfgangs prognoser visar att visst, han har träffat rätt ibland, men att det mer tycks ha varit en slump, eftersom det inte är så ofta han träffat rätt.

SVT gör inte heller några prognoser på längre tid än tio dagar framåt i tiden.

– Det är alldeles för svårt, det går inte att säga något vettigt med den typen av prognoser. Ofta jobbar vi med prognoser upp till fem dagar framåt, och prognoser är svåra att göra redan då.

Kan tendenserna visa på en vit jul?

Så hur skapas då långtidsprognoserna? I grunden bygger de på statistiska fakta om hur vädret brukar vara vid en viss månad. Det går också att se ”tendenser” för om vädret kommande månader ser ut att bli något över eller under normal temperatur. Men dessa är osäkra, och något om nederbörd går normalt inte att säga, eftersom det är mycket osäkrare än temperaturer.

– Om det blir en vit jul, det kan vi tyvärr inte veta, säger Nitzan Cohen.

Så kan vi slänga tidningarna som utlovar väderprognoser flera månader framåt i papperskorgen, lika gärna?

– Ja, det tror jag att du kan ta och göra, säger meteorologiprofessor Gunilla Svensson.

Se SVT:s Linus Brohult i programmet Faktakollen intervjua meteorologerna Gunilla Svensson och Nitzan Cohen om hur långt i förväg man kan säga om det blir kallt, varmt, snö, regn eller sol.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Medier

Mer i ämnet