Mikrofibrer är små trådar som bildas när textiler produceras, tvättas och slits. De är en hundradel smalare än hårstrån och sprids genom luft och vatten ut i naturen. En stor del hamnar slutligen i haven.
Nu har Ana Luzia Larcerda, biologisk havsforskare vid Sorbonne Université, och hennes kollegor för första gången hittat den sjukdomsalstrade bakterien Vibrio parahaemolyticus på mikrofibrer. Den har tidigare påvisats på mikroplaster men i forskarnas studie konstateras det nu att den trivs på mikrofibrer också.
Magsjuka vid Medelhavet
Vibrio parahaemolyticus orsakar magsjuka och känsliga personer kan få sepsis, enligt Livsmedelsverket. Forskargruppen upptäckte att bakterien smittar mer vid högre temperaturer.
– Vi hittade en stor mängd Vibrio parahaemolyticus i Medelhavet som var smittsamma på grund av värmen. Klimatförändringarna kan göra så att den här och andra farliga bakterier sprids snabbare, säger Ana Luzia Larcerda.
För att studera mikrofibrerna använde forskarna både svepelekronmikroskop och DNA-sekvensering. På varje mikrofiber hittade de i genomsnitt 2000 bakterier som tillhör 200 olika arter.
Mikrofibrerna luktar gott
Fiskar och andra djur jagar vad de tror är naturliga byten, men det som luktar och ser ut som mindre djur är i själva verket ibland hotell för mikroorganismer. På en klump av mikrofibrer kan det sitta en buffé med olika organismer som bakterier, svampar, mikroalger, musslor och maskar.
– Vi forskare kallar det nya ekosystemet för plastisfär, berättar Ana Luzia Lacrerda.
– Vibrio parahaemolyticus är giftigt för fiskar och andra djur. Dessutom används giftiga tillsatser för att ge syntetfibrer olika egenskaper, och fibern suger åt sig farliga utsläpp i havet, säger Ana Luzia Lacrerda som är biologisk havsforskare.
Så smittar bakterien
Vi kan få i oss farliga bakterier som Vibrio parahaemolyticus om vi äter rå eller delvis tillagad fisk och skaldjur från bakterierika kustområden.
– Man kan också smittas av att bada om det finns mikrofibrer med farliga bakterier i vattnet, säger Ana Luzia Larcerda.
Bakterier lever längre på plast
Bakterierna, maskarna och de andra organismerna i ekosystemet hjälper varandra att växa och öka i mängd, berättar Ana Luzia Larcerda. Hon menar att organismerna kan leva längre på syntetfibrer än på naturliga substrat, eftersom plast bryts ner mycket långsammare än trä, tyg och sediment. Det innebär att farliga bakterier stannar i havet längre om det finns mycket syntetfibrer. Dessutom flyter de flesta plaster och åker med strömmar mellan olika regioner. På så sätt sprids sjukdomsbakterier fort på ett sätt som är svårt att stoppa, berättar havsforskaren.