Oftast talar vi om att generna och miljön vi växer upp i, är det som formar oss till dom vi är. Men det där mittemellan då, tiden inne i magen? Ja de nio månaderna påverkar oss också, kanske mer än vi trott.

Flera färska forskningsstudier visar nämligen att våra gener påverkas även genom den så kallade epigenetiken.

Mammans matvanor under fostertiden

– Det vi utsätts för under fostertiden kan påverka våra gener och hur vi utvecklas senare i livet, säger Agneta Holmäng, fysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Forskare har också sett att pappors matvanor i samband med pubertet kan ha stora effekter på epigenetik i mannens spermier.

Fetma och diabetes

Det här kan förklara bland annat en del av de olika risker vi löper att råka ut för fetma, diabetes och förhöjd blodtryck senare i livet.

Forskning på djur, men också flera studier på människor, visar tydligt att störningar i metaboliska system kan bero på den här typen av så kallad epigenetik.

Både undernäring och övernäring

– Det gäller både i fattiga länder där mammorna kanske lider av undernäring, men även forskning i vår del av världen har visat att överkonsumtion av mat, med fetma, kan ge metaboliska störningar.

– Man har också kunnat se att det här sedan kan ärvas vidare också till nästa generation, säger Agneta Holmäng.

”Viktigare att motionera i vuxen ålder”

Men Agneta Holmäng vill ändå vara försiktig när man drar slutsatser om hur avgörande det här är.

– Det är också så att omgivningsfaktorer fortfarande har stor betydelse. Det är viktigare att själv i i vuxen ålder äta bra och motionera, än de epigenetiska faktorerna som vi ärvt av vår mamma och mormor.

Vetenskapens värld den 15/4 visade filmen ”I mammas mage” – om hur mormors matvanor kan styra våra gener. Se programmet i SVT Play.