Till vakuolen fraktas det överflödiga cellmaterial som ska förstöras – och det är den här sättet att frigöra energi som kanske skulle kunna förlänga våra liv. Foto: Grafik: Tobba Johansson/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Fasta – en väg till längre liv?

Publicerad

Allt fler forskare tror att kalorirestriktion kan vara ett sätt att motverka cancer och flera neurogenerativa sjukdomar.
Årets Nobelpristagare i medicin, Yoshinori Ohsumi, har själv provat att fasta för att få fart på autofagin och svältande celler som rensar sig själva.

Att hård kalorirestriktion, alltså att äta mycket lite eller ingenting alls, skulle kunna vara bra för hälsan, skulle kunna förklaras av autofagi – årets Nobelpris i medicin. Tidigare har både forskare och vanliga fastare kommit med flera andra alternativa förklaringar till varför den här typen av extrem kalorirestriktion kan göra gott.

Den populära 5:2-dieten bygger på liknande idéer, och man brukar även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna som en följd av sänkta nivåer av tillväxtfaktorn IgF. Men årets nobelpris i medicin kan stärker en annan tänkbar förklaring tack vare något som kallas autofagi – alltså cellernas förmåga att under svält äta upp och rengöra sig själva.

Cellens återvinningsstation

Det var japanen Yoshinori Ohsumi som kartlade hur återvinning i jästceller går till. Han beskrev hur celler som utsätts för svält kan samla upp skräp och inkräktare och bryta ner dem så att energi och nya byggstenar bildas.

Men när han gjorde upptäckten på 90-talet hade han ingen aning om att den dels skulle öppna upp ett nytt stort forskningsområde och dels skulle användas som argument för fasta.

Yoshinori Ohsumi är en typisk grundforskare och har nu i snart 30 år studerat transporter inuti jästceller. Särskilt intresserad är han av hur det som ska brytas ned tar sig in i vakuolen som fungerar som cellens soptunna och återvinningscentral.

Tack vare sitt smarta experiment, där han med hjälp av svält förmådde jästcellerna att kraftigt öka hastigheten i autofagin, har mekanismerna bakom den här viktiga processen kartlagts.

”Kände hur autofagin verkade i kroppen”

Nu lyfter många forskare fram Ohsumis nobelprisbelönade försök på jästceller som bevis på att fasta kan ha verkliga hälsoeffekter även hos människor.

Hypotesen är att celler under svält tvingas börja bryta ner delar av sitt inre för att frigöra byggstenar och energi. Detta sker genom att skräp som lagrats i cellen, som till exempel giftiga ämnen och andra defekta delar, förstörs. Det här skulle i sin tur leda till bättre hälsa och ett länge liv.

– Jag har faktiskt provat att fasta själv under tre dagar, berättar nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi. Jag visste genom min forskning att cellerna har en enorm förmåga att utvinna energi åt kroppen och jag riktigt kände hur autofagin verkade i kroppen under fastan, säger han med ett skratt.

Möss och mormoner ger stöd

När möss utsatts för tillfällig svält har det visat sig att de lever längre än andra möss och drabbas av färre sjukdomar.

Dessutom har man sett att mormoner på västkusten i USA, som avstår från alkohol, och idkar fasta med jämna mellanrum ofta lever längre än andra och mer sällan drabbades av hjärt- och kärlsjukdom någon gång under livet.

Hälsoeffekterna handlade inte bara om att mormonerna avstod från alkohol; det var även skillnad i hälsa och livslängd mellan de mormoner som fastade och de som inte gjorde det.

Kan få ogästvänliga celler att ta kål på sig själva

Att alla de här hälsoeffekterna skulle orsakas av autofagi är inte vetenskapligt visat, även om många tycker att teorin är intressant och förmodar att den skulle kunna ha andra tilllämpningsområden.

Redan pågår kliniska försök i USA där man försöker påverka autofagin och bli av med cancerceller på så sätt. Andra försök handlar om neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, där vill man aktivera autofagi och få nervceller att rensa bort sjuka delar.

– Även läkemedelsindustrin har börjat intressera sig för autofagi, säger Nobouru Mizushima, professor i molekylärbiologi vid Tokyo universitetet, som tillsammans med Yoshinori Ohsumi kartlade generna bakom autofagiprocessen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer