Fisken, som heter Andreolepis och vars fossil hittades på Gotland, har en käke som inte är mer än en centimeter lång. Gotland har varit en förhållandevis lugn plats genom årmiljonerna, och exempelvis inte drabbats av jordskred eller andra naturkatastrofer som skulle kunna röra om i dess historia. Tack vare det har man kunnat hitta en så pass intakt käke.

Tappade tänder fyra gånger

Genom att undersöka ytorna och göra en 3D-modellering av käken har forskarna vid Uppsala universitet lyckats få en oerhört detaljerad bild om hur och när den lille fisken tappade sina tänder.

– Vi skiktröntgade käkbenet med en upplösning på 1/1000 millimeter. På så sätt kunde vi se var och hur många gånger den bytt tänder och verkligen få en bild om hur den här lilla fisken har levt sitt liv, säger Per Ahlberg, professor i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.

Basen av de äldre tänderna bryts ner av något som kallas för osteoklaster som bryter ner benvävnad. Genom att skapa tredimensionella bilder av de högupplösta skiktröntgenbilderna kunde Per Ahlberg och hans kollegor se att det bildats nya tänder uppemot fyra gånger, om än inte lika organiserat som hos de flesta av dagens fiskar, reptiler, och däggdjur.

– Vi kunde till och med se att det var osteoplaster som brutit ner benet, eftersom det fanns andra delar kvar som inte reagerat på just den nedbrytningen. Att kunna säga det om ett så pass gammalt djur är ganska exceptionellt. Det här är det äldsta exemplaret vi har på en sådan här tandersättning som i grund och botten liknar vår egen, om än lite mindre organiserad, säger Per Ahlberg.

Evolutionärt logiskt

Ur ett evolutionärt perspektiv är det ganska logiskt att tänder måste bytas ut när de slits ner. På några av de första ryggradsdjuren satt tänderna fast i käken. Nästa steg, alltså att djur började göra sig av med tänder, uppkom två gånger. En gång hos hajarna och en gång hos benfiskarna, där de senare var de som gav upphov till landlevande ryggradsdjur.

En haj tappar hela sin tand intakt, medan hos bland annat oss människor är det bara den så kallade kronan som lossnar när man som liten börjar bli av med sina mjölktänder. Det beror på att roten här har frätts, eller resorberat, bort.

Biomedicinskt intressant

Att lyckas se hur och när de första tandlossningarna ägde rum i våra förfäders historia kan vara fascinerande i sig, men sådan här kunskap om urgamla fiskar kan också faktiskt vara nyttig även för oss människor. Det hjälper oss att förstå att vår människokropp inte är en enhet i sig utan förstå att det är en historisk konstruktion, menar Per Ahlberg.

– De här fiskarna levde under den tiden när stora delar av vår kropp och våra olika vävnader byggdes upp. Ibland hittar vi saker som kan vara av stort biomedicinskt intresse, eftersom bilden över våra olika biologiska delar sätts in i ett större perspektiv, säger Per Ahlberg.

Referens: Donglei Chen et al. The stem osteichthyan Andreolepis and the origin of tooth replacement. Nature, 2016. DOI: 10.1038/nature19812