Den 93 gram lätta roboten imiterar fladdermusens sofistikerade vingkonstruktion och kan röra varje vinge separat på ett asymmetriskt vis, skriver de amerikanska forskarna i tidskriften Scientific Robotics.
Fladdermöss har 40 leder i sina vingar vilket skiljer dem från fågelvingar som bara har en led, och flugvingar som saknar led och är helt platta.
Den så kallade fladdermusroboten har 9 leder och en mjuk och tålig silikonhud, lätta ben av kolfiber och med mikromotorer i ryggraden kan den flyga sträckor med skarpa svängar och raka dyk.
Säker för samarbete mellan robot och människa
Robotens mjukhet gör den säkrare för mänsklig kontakt än de flesta flygrobotar. Kolliderar den med människor eller andra hinder blir skadan mycket liten eller ingen alls.
Fladdermusroboten kan göra avancerade manövrar i luften och har en utvecklad självstyrande funktion. De här egenskaperna gör den lämplig för räddningsinsatser och personlig assistans och andra typer av problem som kräver bra samarbete mellan människa och robot.
Självstyrning är den största utmaningen enligt George Nikolakopoulos, professor i reglerteknik på Luleå tekniska universitet.
– En mekanisk svårighet är att de måste vara lätta och samtidigt tåliga robotar som kan navigera. De får inte utgöra någon risk och krascha på människorna som ska interagera med roboten, säger George Nikolakopoulous.
Emily Baird, forskare i funktionell zoologi på Lunds universitet menar att det handlar om avancerad superforskning med datachip, sensorer och avancerade kontrollsystem i lederna.
– Roboten kan komma till stor användning för att utforska svåra, trånga och farliga miljöer, till exempel gruvor och tunnlar. Den kan också användas som modell i biologistudier och evolutionsforskning eftersom de efterliknar fladdermusens vingar så pass väl, säger Emely Baird.
Hett forskningsområde
Behovet av självstyrning har lyfts fram som en av de stora tekniska utmaningarna under 2000-talet. Forskningsområdet med autonoma robotar är hett och expanderar enormt.
– Sverige satsar stort på utveckling av autonoma styrsystem och svensk forskning ligger i framkant i Europa, säger George Nikolakopoulous.
Men flygrobotar eller drönare som de kallas har även vållat debatt. Restriktionerna för användning av drönare har varit hårda eftersom de kan utgöra fara för trafik och människor, men också för att de kan göra intrång och komma åt personlig information.
Finns det någon fara för att fladdermusroboten används i olämpliga syften?
– Tekniken är god i sig, men det finns alltid en liten risk att den används i fel syfte, men den här konstruktionen har så pass begränsad hastighet och de kan inte bära tung last så jag har svårt att se att den här typen av robot skulle erbjuda möjligheter som inte redan finns. Drönare som går att köpa i butik idag kan användas på sätt man kan ifrågasätta, säger Emily Baird.