Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tre slutsatser från FN:s klimatrapport. Foto: Storyblocks/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100 000 år

Uppdaterad
Publicerad

Det finns ett klart samband mellan det senaste årtiondets extremväder och klimatförändringarna slår nu FN:s klimatpanel fast. Jordens medeltemperatur fortsätter att stiga och redan nu är det varmare än vad det har varit på över 100 000 år.

I dag presenteras FN:s klimatpanel, IPCC, sin stora rapport om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna. Det är åtta år sedan den förra släpptes och sen dess har den globala medeltemperaturen stigit med 0,2 grader. Det är idag 1,1 grader varmare jämfört med när den industriella revolutionen startade i mitten av 1700-talet.

Mer robusta och bättre

FN:s klimatpanel säger nu att det är ett entydigt faktum att det är människans utsläpp av växthusgaser som förändrar klimatet.

– Rapporten innehåller fler och säkrare uppgifter om den klimatförändring vi redan har observerat. De vetenskapliga modellerna är mer robusta och observationerna bättre, säger Michael Tjernström som är professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Människan orsakar extremväder

IPCC säger nu i sin rapport att bevisen för att olika typer av extremväder är kopplade till mänsklig påverkan har stärkts sedan den senaste rapporten som kom 2013. Det handlar om ökad risk för mer intensiva värmeböljor, skyfall och extrem torka.

”Några av de värmeextremer vi har sett det senaste årtiondet skulle ha varit extremt osannolika om det inte vore för människans påverkan på klimatsystemet.” skriver IPCC.

– Den extrem vi kommer att få färre av är köldrelaterade extremer, säger Erik Kjellström som är professor i klimatologi på SMHI.

Havet kommer att fortsätta stiga

Värmen gör att nästan alla inlandsisar och glaciärer smälter allt fortare vilket nu är den största orsaken till att havsnivåerna stiger globalt.  

I det mest optimistiska scenariot lyckas jordens befolkning skära ner på koldioxidutsläppen och tempereraturen kommer bara att stiga till 1,5 grader. Då kan havsnivån år 2100 ha stigit upp till en halv meter jämfört med industrialismens början. Havet reagerar långsamt på temperaturförändringar och kommer fortsätta stiga och kan bli upp till tre meter år 2300, enligt IPCC.

Kräver knaper koldioxiddiet

För att vi ska klara av att hålla oss till 1,5 graders uppvärmning måste mänskligheten ställa in sig på en knaper koldioxid-diet. Prognosen säger att vi måste få ner utsläppen till noll någon gång kring 2050.

I dag släpper vi sammanlagt ut 40 miljarder ton koldioxid per år och istället för att minska så ökar mängden utsläpp för varje år.  Och vi får bara släppa ut en viss mängd till för att vi ska klara att hålla 1,5 graders-målet. Det är vår kolbudget.

– Vi äter upp det här utrymmet. Det är bara ett årtionde kvar tills vi har gjort slut på kolbudgeten. Då har vi inte längre någon teoretisk chans att klara 1,5 graders målet, säger Erik Kjellström.

Se SVT Nyheters hela sändning här

Temperatur

Den globala medeltemperaturen har stigit med 1,1 grader sedan industrialismens början då vi började förbränna fossila bränslen. Det innebär en höjning med 0,2 grader sedan IPCC senast släppte en rapport över det naturvetenskapliga läget (2013).

IPCC skriver i rapporten att det senaste årtiondet har varit varmare än någon ”flerhundraårig” period under de senaste 100 000 åren.

Uppvärmningen går dubbelt så snabbt på nordliga breddgrader. Det innebär att vi i Sverige har sett en regional temperaturhöjning på ungefär två grader.

Koldioxid

Halten av koldioxid i atmosfären är nu i medeltal över året 410 ppm (miljondelar). Vid senaste rapporten som presenterades 2013 låg medelvärdet på 391 ppm.

Havet och marken tar upp lite mer än hälften av den koldioxid som släpps ut.

Koldioxidhalten i atmosfären är högre än vad den har varit på två miljoner år.

Nederbörd

IPCC slår fast att det är sannolikt att nederbörden har ökat sedan 1950 och att den här ökningen har gått fortare sedan 1980.

Glaciärer och inlandsisar

Glaciärer och isar smälter nu fyra gånger så fort som på 1990-talet. Det riskerar att vara helt isfritt kring nordpolen i alla fall en gång före 2050.

Havsnivåhöjning

Havet har stigit 20 cm mellan åren 1901 – 2018, och havshöjningens hastighet har tredubblats de senaste tio åren. Idag beräknar IPCC att havet höjer sig i medeltal 3,7 mm per år. Det gäller dock inte mellersta och norra Sverige eftersom landhöjningen efter den senaste istiden fortfarande är kraftig där.

Extrema väderhändelser vid en grads uppvärmning

IPCC visar att extrema värmeböljor som utan uppvärmning skulle ske en gång vart tionde år, idag är 2,8 gånger vanligare.

Extrema skyfall är enligt samma resonemang 1,3 gånger vanligare.

Torka som drabbar jordbruket i torra områden är 1,7 gånger vanligare.

Källa: IPPC ”Summary for Policymakers”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet