Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vattenbrist, svält och döda koraller – här är tre slutsatser från FN:s nya klimatrapport. SVT:s reporter Calle Elfström guidar dig Foto: Storyblocks/TT

FN:s nya larm: Klimatkrisen allt större hot mot människor och djur

Uppdaterad
Publicerad

Klimatförändringarna är redan här och det blir allt mer akut att anpassa samhällena till klimatkrisen. Det slår FN:s klimatpanel fast i sin nya rapport.

 – Den här rapporten är en allvarlig varning för vad vår passivitet kan leda till. Den visar att klimatförändringar är ett allvarligt och växande hot mot vårt välbefinnande och en hälsosam planet, säger Hoesung Lee som är ordförande för IPCC.

Den globala temperaturhöjningen leder till översvämningar, torka, stormar, värmeböljor och skogsbränder. Ju varmare det blir desto mer komplexa blir följderna. Det leder till matbrist, sjukdomar, skador på ekosystem och infrastruktur.

– Vi har nu vetenskapliga belägg för att effekterna av klimatförändringarna har kommit tidigare, är mer allvarliga än vad man tidigare har antagit och slår över hela världen, säger Johan Rockström som är professor i miljövetenskap vid Potsdam Institute for Climate impact research i Tyskland.

Hälften av jordens befolkning upplever vattenproblem

– Mer än hälften av jordens befolkning har upplevt klimatförändringar som har med vatten att göra. Antingen att det finns för mycket vatten eller för lite som vid torka och skogsbränder, säger Martina Angela Caretta som är huvudförfattare för kapitel fyra som handlar om vatten i IPCC:s rapport. Hon är lektor vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet.

De fattigaste i storstäderna drabbas

Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor beräknas vara mest sårbara inför klimatförändringarnas effekter enligt IPCC.

– De som redan påverkas mycket är små-jordbrukare och de som lever vid kusten som påverkas av havsnivåhöjningen eller är beroende av småskaligt fiske samt de fattigaste i storstäder, säger Markku Rummukainen som är klimatrådgivare på SMHI samt Sveriges kontaktperson för IPCC.

– Vi belyser dessutom att det finns grupper som är extra sårbara, som ursprungsbefolkningar, kvinnor och fattiga som får minst resurser från regeringar och organisationer att anpassa sig, säger Martina Angela Caretta.

Insatser är för sporadiska

En stor del av världens länder och städer har initierat projekt för att möta klimatförändringarna och den politiska medvetenheten om problemet är stor. Många projekt handlar om att hantera vattenrelaterade problem som översvämningar. Men ändå går det för långsamt. Insatser är för sporadiska och mer inriktade på en nära framtid, enligt IPCC.

En väg att gå är att minska sårbarheten för de som är mest drabbade, till exempel genom fattigdomsbekämpning.

Kräver starka samhällen

Samhällen måste vara starka för att ha förmåga att hantera klimatförändringarna menar Johan Rockström.

– Investera i skyddsbevattning, bygga buffertsystem för vatten. Bättre mångfald i skogar så att de står stadigare när stormarna kommer. Bygga kustzoner så att de kan hantera översvämningar, och infrastruktur som klarar en ökad frekvens av klimatchocker, säger han.

Finns gränser för anpassningen

Allt detta måste vi göra samtidigt som vi rör oss bort från beroende av fossila bränslen.

– IPCC bekräftar att redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer vissa delar av världen inte kunna anpassa sig till klimatförändringarna. Människor blir då tvungna att flytta till våtare och kallare områden. Det leder till social instabilitet och flyktingströmmar. Vi vill inte se det och vi har en moralisk skyldighet att undvika det, säger Johan Rockström.

Missa inget om klimatet! Prenumerera på SVT:s nyhetbrev

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.
Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen (AR6) tar IPCC fram flera specialrapporter och delrapporter som sätter klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.
Huvudrapporten inom AR6 består av tre delrapporter samt en syntesrapport.
Den första delrapporten, ”Den naturvetenskapliga grunden”, publicerades i augusti förra året.
Den 28 februari publiceras den andra delrapporten, ”Effekter, anpassning och sårbarhet”. Den behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna.
Den tredje delrapporten kommer i mars och syntesrapporten i september.
195 länder är medlemmar i IPCC.
Källa: SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet