Ett forskarlag från Johns Hopkins universitetet i USA odlade mänskliga näthinnor för att studera hur de celler som gör att vi kan se färg bildas och utvecklas.

Att odla fram en komplett näthinna från grunden tar nio månader. Alltså ungefär lika lång tid som det tar för människor att utveckla fullständiga ögon i mammas mage.

Hormoner spelar in

Människor har vanligtvis tre typer av tappar i ögonen som är känsliga för blått, grönt eller rött och som därmed bidrar till vårt färgseende. Under de månader som cellerna växte till sig i labbet och blev fullständiga näthinnor, såg forskarna att tappar som gör att vi kan uppfatta blå färg bildades först. Sedan kom de röda och de gröna.

Genom att studera de odlade näthinnorna har forskarna tagit reda på vad som krävs för att utveckla de olika typerna av tappar. Resultaten visar att det krävs hormoner som bildas i sköldkörteln och att ögat själv reglerar mängden. 

För tidigt födda barn

Barn som föds mycket för tidigt löper högre risk att utveckla olika typer av synnedsättningar, bland annat färgblindhet. Det kan bero på att de för tidigt lämnar den hormonrika miljön i mammans livmoder. 

Forskarna menar därför att man skulle kunna motverka synnedsättningar hos för tidigt födda barn genom att behandla dem med hormoner från sköldkörteln. När forskarna ökade eller minskade hormonnivåerna i näthinnorna kunde de nämligen reglera om tappar för blått, rött eller grönt skulle utvecklas.

Studera människor

Finn Hallböök är professor i utvecklingsbiologisk neurovetenskap vid Uppsala universitet och arbetar också med att odla näthinnor precis som forskarna bakom studien.

– Att det går att få fram och odla de här näthinnorna gör att vi kan studera intakta mänskliga cell-, vävnads- eller organsystem istället för att förlita oss på olika djurstudier. Resultaten från de här studierna har en direkt medicinsk relevans, säger han.

Reservdelar till ögon

Forskarna planerar nu att gå vidare med att studera olika typer av näthinnedegeneration, som är en grupp allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till blindhet.

– De här mini-ögonen, väldigt förenklat uttryckt, förutser jag med största säkerhet kommer kunna användas som reservdelsceller till ögon som drabbats av näthinnedegeneration, säger Finn Hallböök.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science.