Diskussionen om Plutos vara eller icke har varit återkommande sedan 2006. Då fattade Internationella astronomförbundet, IAU, det historiska beslutet att den minsta och mest avlägsna planeten inte längre skulle räknas som en planet.

Beslutet grundades på tre nysatta kriterier för vad en planet är: Den ska kretsa kring solen, vara stor nog för att dess gravitation ska göra den rund och den ska ha rensat ut andra objekt i sin omloppsbana.

”Saknar vetenskaplig grund”

Pluto uppfyller de två första kraven, men inte det tredje. Forskarna bakom studien, som i fem år granskat historisk litteratur, menar att kravet på att en planet ska ha en fri omloppsbana helt saknar vetenskaplig grund.

– De menar att det är ett kriterium som man artificiellt har hittat på för att göra den avgränsningen som man ville göra för att få bort Pluto men behålla de stora planeterna. Att det är en efterkonstruktion, säger Katrin Ros, doktorand i astronomi vid Lunds Universitet.

Hamnade under ny kategori

Åren före det kontroversiella beslutet togs hade astronomer upptäckt flera nya himlakroppar som liknade Plutos. Men istället för att släppa in himlakropparna som nya planeter i vårt solsystem, hamnade både de och Pluto under den nya kategorin dvärgplaneter.

– Astronomer har egentligen baserat det på vad man tror att människor tycker att en planet är. Att det finns en idé om att det ska finnas få planeter. Från ett fysiskt håll är ju egentligen planeter och månar samma sak, säger Katrin Ros.

Många astronomer har valt att fortsätta kalla Pluto för planet, och enligt forskarna ledde IAU:s allt för snabba beslut enbart till en djupare splittring i samhället. Trots att det har gått nästan 16 år sedan Pluto petades från planetfamiljen har frågan varit ett återkommande ämne.

– Det är lätt att bli intresserad och känna en känslomässig kontakt med Pluto som blir utkastad, säger Katrin Ros.

Därför fick Pluto nobben – möt svensken som var med och tog det historiska beslutet: