Många forskare varnar för att de ensidiga barrplanteringarna är särskilt utsatta för brand. Foto: FILMOPTION/CBC

Forskare: Skogsägarnas ensidiga planteringar av barrskog orsakar våldsamma skogsbränder

Uppdaterad
Publicerad

Ensidiga planteringar med gran och tall är extremt brandfarliga anser forskare. En ökad mängd lövskog är nödvändigt för att skapa naturliga brandhinder. Men i Sverige menar skogsbolag och lokala experter att det vore för kostsamt för de svenska skogsägarna.

Ensidiga planteringar av barrträd orsakar de farligaste skogsbränderna, enligt forskare. 

– Det finns stora risker med monokulturer av granskog som omfattar kanske hundratals hektar. Får elden fäste där, då sprider den ju sig långa sträckor, säger Ola Engelmark, docent i skogsekologi som har forskat i Kanada som har lång erfarenhet av svårsläckta bränder.

Hans kanadensiska kollegor håller med. En av Kanadas främsta skogsbrandsforskare, Mike Flannigan, professor vid University of Alberta, säger att det krävs mer plantering av lövskogar för att skapa naturliga brandhinder. 

– Jag tror att det som borde prioriteras är naturliga brandhinder. Om man byter från barrträd till lövträd, som björk till exempel, så hjälper det till att minska risken för bränder, säger Mike Flannigan. 

Nature-artikel

Han får stöd i tidskriften Nature Climate Change som 2018 publicerade ett inlägg av flera skogsforskare som lyfter fram lövträdens fördel.

Artikeln som bygger på flera vetenskapliga studier visar att det går att minska risken för stora skogsbränder i framtiden när klimatet blir varmare och torrare genom att öka andelen lövträd i norra barrskogsbältet. Sannolikheten för att en barrskog ska brinna ned är nämligen 24 gånger högre än att en lövskog ska göra det.  

– Lövträd är bra för att det generellt är fuktigare i en lövskog. Det är inte bara markvegetationen som är frodigare, utan även löven. Om det finns bestånd av löv i en barrskog hejdar det branden och det finns en chans att stoppa den, säger Ola Engelmark. 

Naturvårdsverket anser att det i Sverige finns för lite variation av löv- och barrskog. 

– Från Västmanland och norrut har vi stora arealer med sådan ensartad skog, där man bedrev ett ganska brutalt skogsbruk från 1950-talet och några decennier framåt, säger Hasse Berglund, biolog och sektionschef på Naturvårdsverket.

Ett exempel på en sådan skog är den som brann i Västmanland 2014.

– Det var ett område som bestod av talldominerad, torr mark redan innan den torra sommaren 2014. Branden fick en väldig fart i den torkan och de extrema vindhastigheterna, säger han.

Stark tradition av barrproduktion

Men traditionen att odla tall och gran är stark i Sverige, vilket gör den typen av produktion mest ekonomiskt lönsamt. Och många anser att variera skogslandskapet just för att bekämpa bränder inte är ekonomiskt försvarbart. 

– Vi producerar gran och tall för det ger mest ekonomiskt värde. Ju mer löv vi lägger in ju mindre tjänar vi på det. Och skogsbruket gör ju allt för att få maximal utdelning på det vi producerar, säger Annie Johansson, skogsägare, jägmästare och skogsbrandsexpert som förra sommaren jobbade med Trängsletbranden. 

Att bara ha mer lövträd ur brandsynpunkt skulle minska förtjänsten rejält berättar hon. 

– Och där nånstans går ju smärtgränsen för vad skogsbruket kan hålla på med, för det måste vara värdefullt. 

 Men är det inte en rimlig brandförsäkring med lövträd?  

– Jo, så kan man se det, men det är en väldigt, väldigt dyr brandförsäkring. 

“Viktigt med skogsbilvägar”

En del forskare från Sveriges lantbruksuniversitet anser inte att de ensidiga barrplantagen är ett problem ur brandsynpunkt. Tvärtom tycker en del att den brukade skogen är en garant för att den inte ska brinna ned. En av dem är Tomas Lundmark, professor vid SLU i Umeå. Han menar att det aktiva skogsbruket ser till att underhålla och bygga skogsbilvägar så att det är lättare att komma fram och släcka elden. 

– Dessutom har vi en skogsindustri som genererar höga värden, vilket gör att skogsägarna blir väldigt rädda om sina träd och därför finns det en väldigt stor vilja att försöka släcka en eld, säger han. 

Du ser ingen risk med de ensidiga barrplantagen?

– Ur skogsbrandssynpunkt, nej, säger Tomas Lundmark. 

Även de skogsbolag vi talat med tycker inte att det är ett problem med de ensidiga barrskogarna ur brandsynpunkt. Fredrik Klang, skogsvårdschef på det statliga skogsbolaget Sveaskog tycker att det är viktigare att staten och kommunerna satsar på ett bättre utbyggt brandförsvar som mer effektivt släcker bränder, istället för att plantera skogen på ett annat sätt. 

– Vi tänker mycket på variation i skogen, men det är för den biologiska mångfalden. Blir skogen brandtålig så är det jättebra, men där tror jag det finns viktigare saker att göra, till exempel att skaffa helikoptrar med krok, säger han.

Följ forskarna i kampen mot skogsbränder som i allt högre grad breder ut sig i takt med att jorden blir varmare och torrare i Skogsbrändernas tid i Vetenskapens värld på måndag den 11 mars klockan 20:00 i SVT2 eller på SVTPlay.

Lövskogens historia i Sverige

När skogsbruket effektiviserades efter andra världskriget började lövträden att bekämpas aktivt. Flygplan med bekämpningsmedel användes för att döda lövträd. De sprutades även med gift från marken. Men 1983 totalförbjöds spridning av kemiska medel över skogsmark.  

Sakta började lövdominerad skog att öka igen på 1990-talet. 1993 skrevs skogsvårdslagstiftningen om så att miljöhänsyn är lika viktigt som skogsproduktion. Men lagen är inte juridiskt bindande utan “frihet under ansvar” gäller.

Källa: SLU 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.