Guillaume Chapron ger ett flertal exempel på situationer där Sverige under det senaste decenniet gått emot EU:s lagar genom att hitta kryphål eller ändra om. Det handlar bland annat om vargpolitiken och det svenska skogsbruket med stora kalhyggen.  

– Man skulle kunna säga lite cyniskt att det är en form av svensk uppfinning, att hitta alla möjliga kryphål för att inte följa EU:s lagar om biologisk mångfald, säger Guillaume Chapron. 

Guillaume Chapron menar att Sveriges höga anseende i miljöfrågor inte ligger i linje med sanningen, snarare tvärtom.  

– Sverige har ett gott rykte utomlands. Min tolkning är faktiskt att detta goda rykte används som en täckmantel för att inte agera i linje med det, eftersom Sverige vet att det är osannolikt att mötas av en motreaktion, säger Guillaume Chapron. 

EU:s nya lagförslag

I somras kom EU-kommissionen med ett lagförslag under namnet ”Nature restoration law”. Enligt förslaget skulle EU-länderna ha bindande mål för att återställa skadade ekosystem. Förslaget har hyllats av en rad olika miljöorganisationer, bland annat WWF, EEB och ClientEarth.

– Restaureringslagen är en stor möjlighet att få naturen att återhämta sig innan miljö- och biodiversitetskrisen hamnar helt bortom vår kontroll, säger Sabien Leemans som arbetar på Världsnaturfonden WWF. 

Ökat svenskt inflytande

I början av nästa år kommer Sverige ta över EU:s roterande presidentskap. Enligt Guillaume Chapron kommer det ge Sverige ökat politiskt inflytande, vilket riskerar att bromsa eller försvaga genomförandet av den nya lagen.  

– Med Sverige i förarsätet är det osannolikt att något bra händer för den biologiska mångfalden, menar han.

SVT har sökt miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar.