Meningen är att den fjärde generationens så kallade snabba reaktorer ska lösa kärnkraftens mest kontroversiella problem vid sidan om olycksriskerna: Avfallet.

Ända sen atomålderns början har kärnkraftens avfall staplats på hög. Totalt handlar det i världen om 100 000-tals ton. Sverige är ett av få länder med en utarbetad plan för att slutförvara sitt högaktiva kärnavfall. Runt år 2020 ska det börja sänkas ner 500 meter i urberget utanför Forsmark är det meningen.

Från 100 000 till 500 år

Men idén om ett slutförvar som måste vara i 100 000-tals år är alltjämt mycket kontroversiell. Forskarnas vision med fjärde generationens kärnkraft är istället att göra evighetsförvaret onödigt. Dagens avfall ska bli bränsle för framtidens snabba reaktorer – och tiden för ett slutförvar minskas till 500 år.

Än så länge handlar fjärde generationens kärnkraft om forskning och testreaktorer. Forskarnas vision är att den skall kunna kommersialiseras runt 2030.

Priset för den nya typen av kärnkraft kommer i slutänden bli betydligt högre än för dagens. Redan idag håller priset för nybyggda reaktorer på att göra kärnkraften alltför dyr – inte minst på grund av hårdare och mer kostsamma säkerhetskrav.

Frågan är om vi i slutänden är beredda att ta riskerna och betala priset för att göra kärnkraften både hållbar och säker.

Jens Ergon

SVT Vetenskap